Grå november

Årets november har verkligen varit grå även här. Dålig luft i stort sett hela tiden, kallt sedan ett par veckor tillbaka. Dags att plocka fram vinterkläderna. Det är lite svårt att fatta hur rått och kallt det är här nu när vi gick i flipflops för fyra veckor sedan. Höst och vår existerar nästan inte här. Ginkoträden är gula nu och snart tappar de sina löv och då är det vinter på riktigt. eftersom vintern kom tidigt och det varit kallt länge av och till, så hoppas vi nu på en tidig vår. Det här året som snart är till ända så var våren sen.

Hösten har präglats av hårt arbete i skolan för barnen. Det är tuffare krav och läxorna har ibland varit många och tuffa. Det hårda arbetet ger utdelning, stavningen och grammatiken blir bara bättre och bättre. I kinesiskan läser de sedan vårterminen bara pinyin och tecken, ingen engelsk översättning i boken alltså och de är superduktiga. Den här terminen har barnen också börjat i svenska skolan. Det tycker de är kul, men måndagarna blir långa, bussen är hemma runt halv sex. Den dagen brukar det bara bli mat och soffmys (och kinesiskaläxa, som de har varje dag).

Även maken jobbar hårt. De ständiga kulturkrockarna och ett tufft tempo tar ut sin rätt i ganska så tidiga kvällar för den forne nattugglan.

För mig har den här terminen också bestått mycket av grubblerier. Framtiden står helt öppen, dags att välja väg. Listor efter listor med för- och nackdelar har producerats. Vilket är bäst? För hela familjen? De som bor här och vars kontrakt går ut tillsommaren har samma tankar och funderingar. Inga lätta beslut att fatta... Vissa dagar känns beslutet självklart, andra inte.

Den här hösten har definitivt varit tuffare på ett annat sätt än förra hösten då vi var nya här. Vi är mer hemtama men man få också mindre tålamod med saker som är svåra att leva med här. Vissa saker kan man stänga av men andra går bara inte att ignorera utan man stör sig och oroar sig trots att man försöker behålla sitt öppna sinne. Trots allt så njuter jag fortfarande av att leva i den här staden, den är fantastisk på sitt sätt, unik och underbar.

Over and out.

Tweenies

Ja jösses. Say no more. Måste beställa litteratur och surfa på nätet.

Halloween på skolan

Här kommer lite bilder från skolans Halloweenparad! Alma var vampyr (tror att hon och kompisen Axel hade kommit överens om det) och Malte och Viggo ville vara zombies. Det tackar fixarmamman för, jag behövde inte flänga runt halva stan efter kläder utan det räckte med ett besök på blomstermarknaden (som även har massa annat uppenbarligen) där jag köpte ansiktsfärg och sen slet vi sönder lite kläder till killarna, det tyckte de var kul. Almas vampyrslängkappa hade vi sen förut.

Jag gillar Halloweentraditionen. Det blir något kul i mörkret i väntan på advent och julen. Det är skoj för barnen att få klä ut sig ha lite fest. Och vi har karvat i pumpor i flera år, också fint med lite ljus i mörkret.

Håll till godo med bilderna. :o)

 Vilken läskig grade 2 yellow på WISS: :o)

 Axel, Daniela och Alma.

 Mr Brunton, rektorn. På morgonen stod han och vinkade in och ut bilar och bussar i depån. :o)

 De små barnen i sk early years är bedårande i sina dräkter. :o)

 Viggos klass, grade 4 yellow.

 Hur söta är inte de små pumporna?:o)

 Zombieviggo pratar med sin läskige lärare, mr Bradley.

 En glad zombieviggo. Tusen gånger bättre än en sur en, vilket nog alla tweeniemammor håller med om.

 Malte blundade på alla fem ensambilderna av honom...

 Malte och vännen August.

 Häxor var ett populärt tema.

 Vilken fantastisk dräkt! Roligt att personalen också är utklädd.

 Almas fröken förra året, miss Persson. Vi kände knappt igen henne. :o)

 Läskiga zombies och vampyrer.

Volontärarbete

Varje tisdag undervisar jag och ett helt gäng glada volontärer kinesiska inflyttade barn i engelska. Skolan är en sk migrant school. Barnen där har kommit med sina arbetande föräldrar hit till Shanghai. Skolan är fattig, barnen har inte ens uniform, men det finns två svarta tavlor och bänkar och stolar i varje klassrum. Dessutom har de flesta av dem en dator och en kanon.

Fönster och dörrar står alltid öppna, det anses vara bra med frisk luft. Tyvärr har ju luftkvaliteten i Shanghai lämnat mycket övrigt att önska de senaste veckorna, så pass illa har det varit att vi som är friska till och med känt att det är lite tungt att andas. det finns ingen AC på sommaren och ingen värme på vintern. Man får klä sig efter temperaturen helt enkelt. Nu på hösten/vintern har det varit kallt ett par tisdagar så då har barnen på sig jackor och mössor och vantar utan fingertoppar på sig.

Barnen har 35-minuterslektioner med tio minuters rast mellan varje lektion. På rasterna springer barnen omkring och leker. Vissa raster hörs en röst tala till musik och en lärare berättade för oss att det är speciella gymnastikprogram, eller vad man ska kalla det, med massage för vissa delar av dagen.

I varje klassrum finns ca 50-70 barn. För den som jobbar i den svenska skolan, där vi har förhållandevis små grupper i klassrummen fortfarande, är detta en svindlande mängd barn. Och mycket riktigt. Barnen sitter trångt. Det är svårt att göra annat än sådant som innebär repetitivt upprepande (något de är MYCKET duktiga på; say after me...) eller enskilt arbete vid bänken. Att jobba i grupp eller ge dem ett arbetsblad skapar nästan alltid ett slags oro och det är otroligt svårt att få tillbaka gruppen efter detta, så sådana övningar gör vi i slutet, om alls.

När man kommer till skolan så låser vakterna upp, och nästan alltid hörs det skanderande från något eller några av klassrummen. De läser eller säger efter läraren och mycket handlar om att utantill kunna texter och visa kunskaper på ett exakt sätt, för att man ska klara proven som genomförs ett par gånger varje termin. Oftast görs bedömningen om svaret på frågan är citerat i stort sett ordagrant ifrån boken, enligt vår introduktion på organisationen som vi jobbar för.

Det är ett intressant skolsystem eftersom det är så otroligt annorlunda. Så fort man släpper dem lite eller de inte är omedelbart övervakade blir det högljutt och ganska stojigt. De är väldigt duktiga i att säga efter, men törs kanske inte alltid svara på en fråga om de inte är hundra procent säkra på svaret. I arbetslivet kan de som möter kineserna här bekräfta bilden att de är väldigt duktiga på att göra som de blir tillsagda när informationen är tydlig, men få vågar ta eget initiativ. Inte så konstigt när man växt upp i ett sådant skolsystem.

Detta har varit en otroligt berikande upplevelse för mig. Jag älskar att komma till skolan. Barnen är skitiga ibland och nu på vintern luktar det ofta både det ena och det andra i klassrummet eftersom det förmodligen inte finns varmvatten hemma att tvätta sig i, men barnen är glada och villiga att lära sig. Det är ett helt annat sätt att undervisa men det är så intressant att få tillfället att göra den här erfarenheten och tillföra något till detta land som givit oss så mycket.

Här kommer lite bilder.

 Killarna spelade något spel med pokemonkort.

 Lärarummet.

 Pingisborden. De finns överallt, eftersom pingis är en av Kinas största sporter.

Zhujiajiao

I veckan var jag iväg med Malin och hennes besökande vänner från Sverige, till vattenstaden Zhujiajiao som ligger i den angränsande stadsdelen Qingpu. Så himla vackert och en upplevelse. Här delar jag med mig lite bilder ifrån detta tillfälle.

 Som västerlänning blir man ganska van vid att folk tittar men det är inte så ofta man som vuxen blir fotograferad. Det brukar mest vara barnen de vill ta bilder på.

 I påsarna var det levande fiskar.

 Kötträtter till salu.

 Kineserna är väldigt förtjusta i att tvätta och torka sina skor i solen.

 Restaurangkök.