Earth hour

Ikväll släcker vi ljuset för jordens framtid. Kl. 20.30 - 21.30. Gör du?

Läs mer här!

Pocketfynd!

Bild lånad från Bokia.


Kunde inte låta bli utan klickade hem sista delen i Milenniumtrilogin, men också Ulrika Kärnborgs Myrrha. Den senare klickade jag hem för att jag gillar omslaget så himla mycket! När jag nu läste på baksidan blev jag verkligen lässugen! Viktoriansk dekadens! Kanske på påsklovet!

Höjdpunkter under veckan...

... på husvisning blir den ene sonen kissnödig. Han KAN verkligen inte hålla sig. Han låser därför in sig på toan. Efter en lång stund börjar vi undra lite så vi knackar på. Han kan TYVÄRR inte öppna, för han når inte dörren. Han BAJSAR lite just nu. TYVÄRR når han inte heller pappersrullen. Vi får öppna dörren utifrån genom att pilla med nyckeln. Till slut är han klar. Då kommer den andre på att han OCKSÅ är kissnödig...

...våta byxor och sockar i en påse när man hämtar på dagis. Den ene skulle kissa och stod i godan ro på toan. Då kom den andre och skulle busa lite, så han nöp sin bror i rumpan. Brorsan sprutade hej vilt med den kissande snorren över sig själv och en stor del av toan.

...en bestämd liten fyraårig dam som minsann SKA ha KLÄNNING eller KJOL VARJE dag, "annars är inte pappa kär i dig längre om inte jag får ha det!"...

... snö och kyla på väderkartan imorgon. Vilken tur att vi ska ut med åttan och nian i skogen hela förmiddagen fram till lunch.

Nu ger jag mig i kast med min första isländska författare!

Nej, det har inte blivit så mycket isländskt läst efter Snorre Sturlason på utbildningen och i arbetet... Men nu är det dags!

I höstas på besök hos en vän fick jag veta att Arnaldur Indriðason fått strålande kritik för sina kriminalromaner som utspelar sig på Island. Vännen tyckte att böckerna var otroligt bra, men sedan glömde jag av det. Redan 2005 blev hans bok utsedd till årets bästa utländska kriminalroman av Deckarakademin, men jag har helt missat honom.

På pocketlotteriet valde jag därför hans bok Vinterstaden, och nu ska jag djupdyka i Islands mörka vrår med mord och allehanda läskigheter!

MARK!

Jonas Gardell är min husgud,älskar honom trots all skit på slottet. Mark är lika bra, fast snällare.

Piratförlaget var snälla nog att skicka ett recensionsex vid förfrågan. Det gillar jag! När man har en lite obetydlig blogg och mest skriver i den som en läsdagbok blir man glad. Jag tror inte att så många av de stora förlagen skulle skicka recensionsex till mig. Piratförlaget ger ut spännande och intressanta böcker, många blir också omtalade varje bokår!

Nåväl, Marks bok är en enda lång njutning! Finurligt och på sitt lugna sätt skriver han om allt möjligt. Det är humoristiskt och tänkvärt. Jag har alldeles strax läst ut den och rekommenderar den varmt till alla som gillar kortare roliga betraktelser. (Perfekt som present också!)

Vilken bok!

Jag ska genast klicka hem mer av Sigge Eklund. Jag sträckläste Det är 1988... igår kväll och hann nästan klart boken. Vi får följa huvudpersonen i hans tillbakablickar till barndomen. En familj som kretsar kring pappan, som styr och ställer med sina humörsvängningar. Att vara rädd och att samtidigt söka bekräftelsen med stort B. Jisses. Det är öppet. Ärligt. Ledsamt. Hur en far förlorar båda sina söner när de är vuxna nog att säga nej och inte kan tvingas till tystnad eller att göra som de blir tillsagda.

LÄS DEN!

SIGGE!

Det blev Sigge Eklunds bok och jag gillar den skarpt! Den börjar med att han lyssnar på band från sin barndom och hur banden kan ge honom minnen tillbaka som han trodde han tappat bort. Själva det att det bara är ljud och inte film är en fördel eftersom filmen skapar en distans med sina bilder av en annan tid och plats... Ju längre in i bandens värld man får följa pojken desto tydligare blir bilden av en uppväxt med en instabil och självcentrerad far.

Den är riktigt bra och jag läser med nöje!

PS: Du som vill veta mer om Sigge, som jag som inte visste något om honom, kan finna mer läsvärt på bloggen hans www.siggeeklund.se

Kände inte för...

... Molly Moon och botaniserar nu i hyllan efter annat. Det lutar åt recensionexet av Mark Levengoods HJärtat får inga rynkor, eller Det är 1988 och har precis börjat snöa av Sigge Eklund.

Ikväll...

... blir det barnkultur och klassiker på hög nivå i teaterform då hela familjen går på Pettson och Findus! :o)

Den hemliga kocken

Herregud vad skit det är i maten! Vi handlade redan innan inte så mycket lightprodukter eftersom jag visste att det var mycket konstiga tillsatser i dem, men den här boken tar upp så många fler! Ett riktigt skräckexempel är brödet i våra hyllor i affären. LÄS DEN!

Internationella kvinnordagen

Idag firar vi internationella kvinnodagen. En tanke går till alla de kvinnor i världen som lever i samhällen där de inte har samma rättigheter som män, som än idag kämpar för sina och sina döttrars lika värde!

Vidrigt!

Om ni klickar här kommer ni till ett ljudbildspel från Aftonbladet om skönhetstävlingar för barn (i USA). Mammas lilla docka heter det. VIDRIGT! Och hemskt att barn ska tävla om vem som är vackrast. Varför sminkar man upp sitt barn med mer produkter och färger än t.o.m. After Dark-gänget och låter henne tävla mot andra barn. Vilka värderingar får man inte med sig i livet då, om vad som är viktigt och vad som är värdefullt?

Ängeln i Groznyj av Åsne Seierstad

Bild lånad från www.artofficial-intelligence.com/Grozny.html

Den är hemsk. Den är vidrig. Den är ett enda långt dokument över människans ondska. Konflikten i Tjetjenien berör och Åsnes möten med människorna där är en inblick i en värld som man knappt kan fatta finns. Men det gör den, det är deras verklighet.

De människor som Åsne möter har alla på ett eller annat sätt skadats av kriget. Tortyr, försvinnanden, hot och skräck, pansarvagnar och kulsprutor, en förtäckt demokrati godkänd av Putin... Kvinnor förlorar sina män till krig och till hemliga fängelser. Barn växer upp utan fäder, med mammor som knappt orkar leva pga den psykiska pressen. Och mitt i all denna misär finns viljan att överleva, viljan att ta omhand, som ängeln i Groznyj som öppnar ett barnhem åt de allra värst drabbade barnen, där de kan få en mamma och trygghet och något att ta avstamp ifrån när de träder in i vuxenlivet.

Jag visste inte mycket om Tjetjenien innan jag läste boken, men den har verkligen givit mig en inblick i problematiken och en bakgrund. Många tårar har jag fällt för alla de som krossats, men främst för barnen som växer upp i ett helvete.

LÄS DEN!

All work and no play...

Bild lånad från pixgallery.com

Just nu är det mycket att göra och den tid jag inte lägger på jobb får mina barn! Vi har haft utbildning i två dagar med en otroligt kompetent kvinna och man har lärt sig MASSOR, och idag öppnades ögonen för nya sätt att tänka kring ledarskap. Det är SÅ roligt när man får bra utbildningar, en riktigt kick!

Men som sagt, den andra vardagen jag lever i, skolverkligheten, innebär just nu en himla massa jobb och när jag tagit mig över puckeln kommer det återigen lite fler inlägg om f.a. böcker! För läser gör jag varje dag fortfarande! :o)