Boken hade varit svinbra, för ploten är suverän, om inte Annika Bengtzon hade varit huvudperson. Så känner jag med alla Liza Marklunds böcker.
Annika Bengtzon är en självupptagen och egocentrerad kvinna som skyller allt på alla andra. Istället för att t.ex. räta upp sin relation till otroligt skitdåliga vänninan Anne Snapphane som bara utnyttjar henne, så tiger hon still. När hon inte kommunicerar med sin man i annat än konflikter undrar hon varför han är så långt bort. Men HERREGUD! Jag blir helt frustrerad över hennes brist på perspektiv, hennes självömkan och hela hennes person. Det är på gränsen att man kan läsa vidare, jag avskyr henne. För att inte tala om den jävla STORA BAGEN hon ska släpa med sig överallt!
2 kommentarer:
Hihi...
Ha ha ha ha ha ha! You go girl!
Skicka en kommentar