ÅH! Sista delen i Twilightserien gör ingen besviken! Vi får möte en lugnare, tryggare mer självständig Bella som nu blir en egen person efter sitt giftermål och sin förvandling till vampyr. ÄNTLIGEN säger jag för hennes våpighet och smått löjliga dåliga självkänsla (men EDWAAARD, hur KAN han gilla MIIIIIG, som är SÅ klumpig och FUUUUUUL. Han är så VACKER! Osv osv, ja ni fattar) tyckte jag var en aning påfrestande i de tidigare böckerna.
Kärlekssagan är fortfarande fantastisk och kröns nu med det lilla barnet Renesmee som föds och bådar för en fortsättning av serien. För hur ska det gå för henne och Jacob? Hon är föremålet för hans prägling, och på så vis förklaras känslan av att höra ihop som Bella och Jacob har.
Den är spännande! Volturi blir helt plötsligt ett hot, därför att Renesmee har blivit sedd och inga odödliga småbarn får existera, men det är någon som sett henne som inte vet att hon är till hälften människa. Det gäller hela familjen Cullens överlevnad, och man vill bara läsa läsa läsa för att fort få komma till slutet!
Samtidigt som man skyndar sig för att få ta del av upplösningen i den sista boken, vill man gärna spara lite på det goda eftersom det ju är oterkalleligen slut nu.
Jag rekommenderar HELA serien om Bella och Edward till alla som gillar en bra och uppslukande bok! :o)
fredag 14 maj 2010
söndag 25 april 2010
Dags att lida vidare med Bella och Edward!
Nu öppnar jag pärmarna till Så länge vi båda andas och förväntar mig hjärtstoppande, tår drypande känslostormar en masse!
Hypnotisören av Lars Kepler
Herregud vilken läskig bok. Den kryper under skinnet på mig.
Vi får följa Erik Maria Bark, som är icke-verkande hynotisör och psykiater. Han har en fru som heter Simone, och en blödarsjuk son som heter Benjamin. I bokens inledning tar sig kriminalaren Joona Linna an ett fall där en hel familj slaktats. Bara två personer har överlevt; de två äldsta barnen Josef och Evelyn Ek. Erik kallas in för man under hypnos ska få reda på detaljer. Man tror att Evelyn är i fara.
En parallellhistoria, som sedan blir den enda kvarhängande historien när Ek-berättelsen har "avslutats" tar fart genom att Benjamin blir kidnappad. Genom olika tillbakablickar på det som varit, t.ex. Eriks tidigare arbete med och forskning om hypnos som behandlingsmetod för djupt traumatiserade personer, får vi lära känna en hotbild mot Erik. Han och Simone visar sig också ha haft stora problem under sitt äktenskap eftersom Erik varit otrogen mot henne. Istället för att svetsas samman av Benjamins försvinnande glider de alltmer ifrån varandra när de försöker nysta i vem som tagit sonen.
Lars Kepler, som vi nu vet är två författare (Alexander och Alexandra Coelho Ahndoril), har lyckats med konststycket att med noggranna detaljer redogöra för saker som jag inte ens visste förekom, eller till och med inte ALLS ville veta. Därför går det också fort, framför allt i slutet, eftersom jag inte klarar av att läsa alla hemska detaljer om barns utsatthet.
Jag gillar boken, den är väldigt bra. De skickligt sammanflätade berättelserna lämnar dock ändå en känsla av att det är två böcker, inte en, man läser. Jag kan inte riktigt förklara varför. Kanske är det det faktum att Ek-fallet känns avslutat när man kommer vidare i utredningen av Benjamins försvinnande.
En annan sak som jag kommer att tänka på är att författarna placerat ut ett antal cliffhangers som vi aldrig får veta, men som bäddar för en uppföljare eller rent av en serie kring Joona Linna. Några exempel: hur är det egentligen med trådarna kring barngängen som regerar andra barn genom terror och avkräver dem mutor? Och hur är det med de två kvinnorna som båda vill ha Joona Linna? Hur är det med Simones otrohet mot Erik, som inträffar när de båda inte finner vägen till varandra i stressen över sonens försvinnande?
Men vilken bok. Man måste sträckläsa den, men det går inte riktigt eftersom detaljerna är så hemska att man måste smälta dem en god stund innan man drar vidare i den spännande och gastkramande berättelsen. Det är också skickligt tycker jag att i ett samarbete kunna skapa något så bra, utan att det spretar, för texten är väl sammanhållen. Det finns en anledning till att den gjort stor succé och det är den värd!
Vi får följa Erik Maria Bark, som är icke-verkande hynotisör och psykiater. Han har en fru som heter Simone, och en blödarsjuk son som heter Benjamin. I bokens inledning tar sig kriminalaren Joona Linna an ett fall där en hel familj slaktats. Bara två personer har överlevt; de två äldsta barnen Josef och Evelyn Ek. Erik kallas in för man under hypnos ska få reda på detaljer. Man tror att Evelyn är i fara.
En parallellhistoria, som sedan blir den enda kvarhängande historien när Ek-berättelsen har "avslutats" tar fart genom att Benjamin blir kidnappad. Genom olika tillbakablickar på det som varit, t.ex. Eriks tidigare arbete med och forskning om hypnos som behandlingsmetod för djupt traumatiserade personer, får vi lära känna en hotbild mot Erik. Han och Simone visar sig också ha haft stora problem under sitt äktenskap eftersom Erik varit otrogen mot henne. Istället för att svetsas samman av Benjamins försvinnande glider de alltmer ifrån varandra när de försöker nysta i vem som tagit sonen.
Lars Kepler, som vi nu vet är två författare (Alexander och Alexandra Coelho Ahndoril), har lyckats med konststycket att med noggranna detaljer redogöra för saker som jag inte ens visste förekom, eller till och med inte ALLS ville veta. Därför går det också fort, framför allt i slutet, eftersom jag inte klarar av att läsa alla hemska detaljer om barns utsatthet.
Jag gillar boken, den är väldigt bra. De skickligt sammanflätade berättelserna lämnar dock ändå en känsla av att det är två böcker, inte en, man läser. Jag kan inte riktigt förklara varför. Kanske är det det faktum att Ek-fallet känns avslutat när man kommer vidare i utredningen av Benjamins försvinnande.
En annan sak som jag kommer att tänka på är att författarna placerat ut ett antal cliffhangers som vi aldrig får veta, men som bäddar för en uppföljare eller rent av en serie kring Joona Linna. Några exempel: hur är det egentligen med trådarna kring barngängen som regerar andra barn genom terror och avkräver dem mutor? Och hur är det med de två kvinnorna som båda vill ha Joona Linna? Hur är det med Simones otrohet mot Erik, som inträffar när de båda inte finner vägen till varandra i stressen över sonens försvinnande?
Men vilken bok. Man måste sträckläsa den, men det går inte riktigt eftersom detaljerna är så hemska att man måste smälta dem en god stund innan man drar vidare i den spännande och gastkramande berättelsen. Det är också skickligt tycker jag att i ett samarbete kunna skapa något så bra, utan att det spretar, för texten är väl sammanhållen. Det finns en anledning till att den gjort stor succé och det är den värd!
söndag 18 april 2010
I´m all set!
Jag har lånat hem bok nummer fyra i serien om Bella och Edward (Twilight-serien). Dessutom filmen New Moon! Härska frossas i varulvar och vampyrer!:o) Tack kära bokslukarsysterdotter!
Hypnotisören...
...är en riktigt obehaglig men BRA bok! Rekommenderas. Utförlig recension kommer när jag läst ut den!
måndag 12 april 2010
Bokslukare
Ända sedan jag lärde mig läsa har böcker varit en viktig del av mitt liv. Jag har sparat nästan alla böcker jag köpt. Numera ligger många av dem i flyttlådor, för det finns inte plats för alla. Många böcker inhandlades under den s.k. bokslukaråldern. När jag gick på mellanstadiet läste jag allt som kom i min väg. Både skolbiblioteket och stadsbiblioteket hade mycket regelbundna besök av mig.
En av de bästa böckerna från min bokslukartid är Eva Ibbotsons Den stora spökräddningen. Den fastnade hos mig. Jag vet att jag har den någonstans, men den ligger troligen nedpackad. Jag blev glad när jag såg att den fanns att klicka hem i inbunden och uppfräschad upplaga. Ikväll började vi läsa den. Det ska bli spännande att se hur jag uppfattar den idag, 25 år senare... :o)
En av de bästa böckerna från min bokslukartid är Eva Ibbotsons Den stora spökräddningen. Den fastnade hos mig. Jag vet att jag har den någonstans, men den ligger troligen nedpackad. Jag blev glad när jag såg att den fanns att klicka hem i inbunden och uppfräschad upplaga. Ikväll började vi läsa den. Det ska bli spännande att se hur jag uppfattar den idag, 25 år senare... :o)
fredag 9 april 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)