Här finns allt möjligt, men framför allt böcker och livet med barn och man. Just nu är innehållet fokuserat på vårt nya liv i SHANGHAI, KINA.
onsdag 28 september 2011
tisdag 27 september 2011
Tjing tjong
Jojo. Only in China är en mycket passande etikett.
En massa skräp PLUS en bokhylla (tror minsann att det var en Billy) på en cykel. Lite snöre runtom bara så är det bara att köra sen.
Verkar som att alla lass med varor i Shanghai packas såhär på lastbilarna. Jag har sett allt möjligt på flaken med bara lite rep runt om: kartonger, byggmaterial, tv-apparater...
Sett på motorvägen på väg in till stan, i en jäkla fart!
Malte beställde hot dog från barnmenyn på restaurangen här på klubben. :o)
Romantik för sovrummet på Carrefour. Glöm för tusan inte tyllen!
Nummer fyra symboliserar döden i Kina. I hus för västerlanningar finns vaning fyra, men som här, på hotellet Holiday Inn i Qing pu finns ingen våning fyra alls. Fyra är inte bra. Tur att vi bor på våning fem och sex, puh!
Lite middagsvila för flyttgubbarna. Ligger under lastbilen och slappar och grejar med mobilen.
En massa skräp PLUS en bokhylla (tror minsann att det var en Billy) på en cykel. Lite snöre runtom bara så är det bara att köra sen.
Verkar som att alla lass med varor i Shanghai packas såhär på lastbilarna. Jag har sett allt möjligt på flaken med bara lite rep runt om: kartonger, byggmaterial, tv-apparater...
Sett på motorvägen på väg in till stan, i en jäkla fart!
Malte beställde hot dog från barnmenyn på restaurangen här på klubben. :o)
Romantik för sovrummet på Carrefour. Glöm för tusan inte tyllen!
Nummer fyra symboliserar döden i Kina. I hus för västerlanningar finns vaning fyra, men som här, på hotellet Holiday Inn i Qing pu finns ingen våning fyra alls. Fyra är inte bra. Tur att vi bor på våning fem och sex, puh!
Lite middagsvila för flyttgubbarna. Ligger under lastbilen och slappar och grejar med mobilen.
måndag 26 september 2011
Ny vecka, nya utmaningar
Nu har jag tappat bort de svenska vokalerna ett slag, hoppas ni kan leva med det. :0)
Den har veckan ar sista veckan fore hostlovet. Sen kor vi fram till jul. Barnen ar trotta och behover lovet nu. Tror att ocksa min man kommer tycka det ar skont att bara vara ledig en hel vecka. Jag har kunnat varva ner efter den hysteriska flytten (kommer for alltid minnas sommaren 2011 som ett kaos bestaende av kartonger, slangande av grejor, farval och att suga ut det basta basta av sommaren).
Jag ar sa glad att vi gjorde mycket av sommaren, nu nar jag tittar pa bilder sa kan jag kanna att jag aldrig kommer att bo utomlands for evigt. Den svenska sommaren ar fantastisk. Och vi bor pa ett bade vackert och rent stalle pa jorden. Det ar rent vatten i kranen och det ar en lyx att bara kunna vrida pa den och fylla vara glas och kastruller. Har har vi filtrerat vatten i kranarna, men det ar inte drickbart eftersom det ar mycket tungmetaller och annan skit i vattnet. Vi kokar inte ens maten i det vattnet, anda ar det MASSOR av manniskor som dricker det varje dag. Vi far vart vatten levererat i stora plastbubblor som vi satter pa en sk dispenser. Den kyler en del av vattnet och varmer en del. Det tar lang tid att fylla en kastrull sa man far ha talamod. En stor bubbla kostar 26 RMB och den blir levererad till dorren.
Pa manga andra satt ar livet har latt att leva. Det ar bekvamt och sannande och framfor allt valdigt socialt. Vi har traffat massor av trevliga manniskor, varav nagra kanns som vanner for livet. Kanns sa skont. Man ar valdigt utlamnad har och att bygga upp de nya sociala kontakterna (och sen bibehalla dem) tar kraft. Bekvamligheter som att bestalla frukostbrod nybakat till dorren (hanger pa dorrknoppen nar man vaknar) eller att ata pa restaurang nagra dagar i veckan for att det ar bade gott och mycket billigare an hemma borjar bli vardagsmat.
idag kommer barnens mobler, vilket vi sett fram emot lange. Just nu ligger deras leksaker i ladorna fortfarande. Samtidigt ska en vagg malas om och golvet fick vi iordninggjort forra veckan. Vi trivs bra i lagenheten, men jag spanar langtansfullt (tillsammans med min van Malin) mot Forest Manor. Vi bor sa ljust och fint, trevlig utsikt har vi ocksa, men jag saknar lite att ha hus och tradgard.
Nog for tillfallet. Nu blir det kaffe i min ensamhet innan alla kommer hit och grejar. Lyxigaste lyxen att ha atta timmar varje dag som bara ar MINA. Jag ar sa tacksam for det.
Den har veckan ar sista veckan fore hostlovet. Sen kor vi fram till jul. Barnen ar trotta och behover lovet nu. Tror att ocksa min man kommer tycka det ar skont att bara vara ledig en hel vecka. Jag har kunnat varva ner efter den hysteriska flytten (kommer for alltid minnas sommaren 2011 som ett kaos bestaende av kartonger, slangande av grejor, farval och att suga ut det basta basta av sommaren).
Jag ar sa glad att vi gjorde mycket av sommaren, nu nar jag tittar pa bilder sa kan jag kanna att jag aldrig kommer att bo utomlands for evigt. Den svenska sommaren ar fantastisk. Och vi bor pa ett bade vackert och rent stalle pa jorden. Det ar rent vatten i kranen och det ar en lyx att bara kunna vrida pa den och fylla vara glas och kastruller. Har har vi filtrerat vatten i kranarna, men det ar inte drickbart eftersom det ar mycket tungmetaller och annan skit i vattnet. Vi kokar inte ens maten i det vattnet, anda ar det MASSOR av manniskor som dricker det varje dag. Vi far vart vatten levererat i stora plastbubblor som vi satter pa en sk dispenser. Den kyler en del av vattnet och varmer en del. Det tar lang tid att fylla en kastrull sa man far ha talamod. En stor bubbla kostar 26 RMB och den blir levererad till dorren.
Pa manga andra satt ar livet har latt att leva. Det ar bekvamt och sannande och framfor allt valdigt socialt. Vi har traffat massor av trevliga manniskor, varav nagra kanns som vanner for livet. Kanns sa skont. Man ar valdigt utlamnad har och att bygga upp de nya sociala kontakterna (och sen bibehalla dem) tar kraft. Bekvamligheter som att bestalla frukostbrod nybakat till dorren (hanger pa dorrknoppen nar man vaknar) eller att ata pa restaurang nagra dagar i veckan for att det ar bade gott och mycket billigare an hemma borjar bli vardagsmat.
idag kommer barnens mobler, vilket vi sett fram emot lange. Just nu ligger deras leksaker i ladorna fortfarande. Samtidigt ska en vagg malas om och golvet fick vi iordninggjort forra veckan. Vi trivs bra i lagenheten, men jag spanar langtansfullt (tillsammans med min van Malin) mot Forest Manor. Vi bor sa ljust och fint, trevlig utsikt har vi ocksa, men jag saknar lite att ha hus och tradgard.
Nog for tillfallet. Nu blir det kaffe i min ensamhet innan alla kommer hit och grejar. Lyxigaste lyxen att ha atta timmar varje dag som bara ar MINA. Jag ar sa tacksam for det.
fredag 23 september 2011
Kineser, kineser, överallt kineser...
...utom på Shanghai Racquet Club som blivit en riktig svenskkoloni. Det är så nyttigt att komma ny till ett land. Jag vill också behålla mina matvanor. Jag vill också höra mitt språk talas. Jag vill också prata med människor som har samma referensramar som jag. Jag vill träffa folk som ser ut som jag, och som inte fotograferar mig för att jag är västerlänning. Jag vill umgås med människor som också tycker att det är fruktansvärt ohyfsat att harkla sig, spotta loskor och peta sig i öronen och näsan. Jag vill att mina barn ska leka med andra svenska barn och jag vill dricka fika och äta fullkornsbröd, inte croissant, till vardagsfrukost.
Jag tänker på integrationsdebatten i Sverige. Jag förstår den samtidigt så förstår jag den inte, ur mitt nya perspektiv. Självklart vill jag också lära mig mandarin så jag kan klara mig i landet och kommunicera med människor. Jag vill förstå och uppskatta och respektera kulturen och människorna, och för att kunna göra det måste jag lära mig om dem. Men att klaga på att alla svenskar i Kina klumpar ihop sig, eller att alla invandrargrupper vill bo nära varandra och sätter upp paraboler stora som Nasas på balkongerna och handlar sin mat i små butiker som öppnats och drivs av landsmän. Jag sympatiserar med det. Jag känner för dem. Låt dem få bo i sina områden om de vill. Därmed inte sagt att jag tycker marginaliseringen av invandrarna är rätt. De ska ha rätt till arbete och bra bostäder. Men om de VILL bo tillsammans med sina landsmän så låt dem.
Jag tänker på integrationsdebatten i Sverige. Jag förstår den samtidigt så förstår jag den inte, ur mitt nya perspektiv. Självklart vill jag också lära mig mandarin så jag kan klara mig i landet och kommunicera med människor. Jag vill förstå och uppskatta och respektera kulturen och människorna, och för att kunna göra det måste jag lära mig om dem. Men att klaga på att alla svenskar i Kina klumpar ihop sig, eller att alla invandrargrupper vill bo nära varandra och sätter upp paraboler stora som Nasas på balkongerna och handlar sin mat i små butiker som öppnats och drivs av landsmän. Jag sympatiserar med det. Jag känner för dem. Låt dem få bo i sina områden om de vill. Därmed inte sagt att jag tycker marginaliseringen av invandrarna är rätt. De ska ha rätt till arbete och bra bostäder. Men om de VILL bo tillsammans med sina landsmän så låt dem.
Veckans virrvarr
Herregud, vilka veckor det varit! Jag ska försöka summera lite, men misstänker att jag inte hinner få med allt innan jag ska sticka och shoppa lite. :o)
Förra veckan hade vi tydligen (ovetande) bokat tur- och returbiljett till läxhelvetets sju kretsar och tillbaka. OH MY GOD! Benny kom hem till ett inferno och två barn hade en smärre härdsmälta innan vi var tillbaka på banan igen. Man kan lugnt säga att förutom språkförbistringen (som dock stadigt förbättras) så ligger barnen t.ex. cirka två år efter i matten. När man är 8 år här ska man kunna gångertabellen och man jobbar med tusental, hundratal, tiotal och ental. Nu gillar pojkarna matten jättemycket, så när vi väl hade fått ordning på det så har det flutit på bra.
En annan sak är att få uppgifter som går ut på läsförståelse. Att läsa en text på engelska och sen svara på frågor. Detta kommer från EAL (English as an Additional Language). Det är jättebra träning men en frustration när man inte kan uttala orden och vet vad de betyder. Det är som en puckel att komma över, men även det flyter på rätt bra nu.
För Alma har det inneburit ett STORT hopp från förskolan till ettan. Kompisarna som inte är från Norden, eller som har varit expats länge, kan redan skriva de små bokstäverna och alla siffror. Alma kämpar med att forma bokstäverna och jag fick be hennes lärare om material bara för att kunna träna hur bokstäverna formas. Samma sak med siffrorna. De räknar plus och minus i bok och än så länge tycker hon att det är kul. Det är med lite sorg i hjärtat jag tänker på hur Malte och Viggo fick sin lust för matte på Broholmskolan, genom praktisk och lekfull inlärning. Den får inte Alma på samma sätt. WISS är en IB-skola så de har ett bra helhetsgrepp om eleven och gör självklart också annat, mattespel och så vidare. Ett litet problem när det gäller skriva bokstäver och siffror är att den lilla damen är pedant, så mamman och pappan måste vara utrustade med stora mått tålamod när vi sitter bredvid och hon klagar men vi tycker det blir jättefint. Hennes stora hatobjekt just nu är siffrorna fyra och fem och att skriva frågetecken.
Det finns ett kul matteprogram på nätet som heter Mathletics som skolan prenumererar på, mycket uppskattat. :o)
Nåväl, efter den lilla trippen till läxinfernot så har vi inte varit där fler gånger, och färden den här veckan har varit någorlunda skumpfri.
Nog om det, över till nästa: Vi (läs Benny) skrev ett långt HOTmail (alltså hot som i vi tänker inte bo kvar om ni inte åtgärdar det som ni lovat ska åtgärdas) till chefen för hela bygget här efter att ha tröttnat på att vänta på möbler till barnens rum osv. Vi hade en lång lista med saker: spricka i sovrumsväggen, några golvplank under heltäckningsmattan i vårt sovrum som var lösa och trasiga, inga skrivbord och bokhyllor i två av barnrummen, ingen enkelsäng till Viggos rum, fläckar på väggarna i hallen, inget filtrerat vatten i kranen på två veckor osv osv. Efter att ha ringt VARJE dag och sökt någon av cheferna för huset där vi bor (det är olika för varje hus) så tröttnade min man. Och JÖSSES vilken fart det blev på dem. Vi hade nämligen också skickat vårt mail till vår kontakt på APP (som hjälper oss med alla praktiska saker här). Hon blev inte glad och ringde till "management" här och sen har det varit ett fasligt spring här. Lily trodde inte sina ögon i onsdags. Hon försökte städa men det var folk i vägen hela tiden. På onsdagen kom också högsta chefen för att personligen kontrollera vad som åtgärdast och vad som var kvar. Löften om fjäsk i form av vinflaskor och presentkort på SPA:t här nere på området mottogs också. Jojo. :o)
Den här veckan har vår ayi lyckats laga fantastisk mat som vanligt, men i tisdags fattade hon inte att vi ville ha riset TILL maten, så vi fick det efter att vi ätit upp kycklingen och grönsakerna. Nu får vi i alla fall ris. Hon undrade om vi hade någon elektrisk kokare till riset och jag sa nej. Jag trodde människan skulle få dåndimpen, hon såg ut som om jag var från en annan planet. Fick ta ut pengar så hon kunde köpa en kokare. Det ska tydligen gå att koka gröt i den också, så det ska jag prova i helgen. Jag har köpt runda vita riskorn, mjölk och kanel.
I förrgår hade jag beställt kycklingsoppa. Det blåste så och var ganska kallt så soppa kändes gott att äta när det var lite höstfeeling. Yeah right. Tror aldrig jag har ätit nåt vidrigare. Ayi satt till bords med oss så jag var TVUNGEN att vara artig. Jag svalde och drack vatten. Det var ris i botten av skålarna (tack och lov, så barnen fick något i sig alls) och sen hade hon kokat soppa på kyckling, någon rökig torkad svamp som hon blötlagt, kinesiska dadlar (mot Maltes näsblod) och långa strängar av sötpotatisfibrer som såg ut som nudlar. Och smaken. Ja den var obeskrivlig. Sen sa hon att nästa gång hon ska göra den så ska hon köpa hel kyckling. Mjo. Eller hur. När ayi gått hem skrek barnen efter te och smörgås.
Igår var jag på föräldramöte på skolan. Först var det lite smörgås, kaka och te/kaffe/dryck i matsalen, träffade flera mammor att prata med. Jag hade med Almas klasskompis mamma Heidi (från Finland så jag får träna mycket på mitt andraspråk). Sen var det allmän info för alla i gympasalen. Då fick vi ett ansikte på alla lärare barnen pratar om. Vi föräldrar satt på ena sidan, sen på motsatt sida om oss satt lärarna uppradade. Jag gjorde några iakttagelser: jag har aldrig sett så många högklackade skor på lärarna på ett föräldramöte i Sverige. Jag blev helt full i skratt när jag tänkte på alla foträta foppatofflor vi brukar ha på jobbet. Musikläraren spexade lite och då satt gympaläraren och himlade med ögonen (han satt på första raden mittemot mig). Oproffsigt, inte sant?
Tror att jag fått med allt. Nätet är SÅÅÅÅÅÅÅ SEEEEEEGT här så det är helt obeskrivligt det också. Därför lägger jag upp bilder en annan dag.
Nästa vecka är sista veckan och sen är det en hel veckas lov. Tjoho! Vi blir kvar på hemmaplan, tänkte att vi kanske tar oss ut i skogen och bergen lite. Det ska finnas ett fint ställe som heter Moganshan och om inte Malte får komma ut och sniffa gräs och flänga efter pinnar och spana efter djur så blir han nog olycklig.
Förra veckan hade vi tydligen (ovetande) bokat tur- och returbiljett till läxhelvetets sju kretsar och tillbaka. OH MY GOD! Benny kom hem till ett inferno och två barn hade en smärre härdsmälta innan vi var tillbaka på banan igen. Man kan lugnt säga att förutom språkförbistringen (som dock stadigt förbättras) så ligger barnen t.ex. cirka två år efter i matten. När man är 8 år här ska man kunna gångertabellen och man jobbar med tusental, hundratal, tiotal och ental. Nu gillar pojkarna matten jättemycket, så när vi väl hade fått ordning på det så har det flutit på bra.
En annan sak är att få uppgifter som går ut på läsförståelse. Att läsa en text på engelska och sen svara på frågor. Detta kommer från EAL (English as an Additional Language). Det är jättebra träning men en frustration när man inte kan uttala orden och vet vad de betyder. Det är som en puckel att komma över, men även det flyter på rätt bra nu.
För Alma har det inneburit ett STORT hopp från förskolan till ettan. Kompisarna som inte är från Norden, eller som har varit expats länge, kan redan skriva de små bokstäverna och alla siffror. Alma kämpar med att forma bokstäverna och jag fick be hennes lärare om material bara för att kunna träna hur bokstäverna formas. Samma sak med siffrorna. De räknar plus och minus i bok och än så länge tycker hon att det är kul. Det är med lite sorg i hjärtat jag tänker på hur Malte och Viggo fick sin lust för matte på Broholmskolan, genom praktisk och lekfull inlärning. Den får inte Alma på samma sätt. WISS är en IB-skola så de har ett bra helhetsgrepp om eleven och gör självklart också annat, mattespel och så vidare. Ett litet problem när det gäller skriva bokstäver och siffror är att den lilla damen är pedant, så mamman och pappan måste vara utrustade med stora mått tålamod när vi sitter bredvid och hon klagar men vi tycker det blir jättefint. Hennes stora hatobjekt just nu är siffrorna fyra och fem och att skriva frågetecken.
Det finns ett kul matteprogram på nätet som heter Mathletics som skolan prenumererar på, mycket uppskattat. :o)
Nåväl, efter den lilla trippen till läxinfernot så har vi inte varit där fler gånger, och färden den här veckan har varit någorlunda skumpfri.
Nog om det, över till nästa: Vi (läs Benny) skrev ett långt HOTmail (alltså hot som i vi tänker inte bo kvar om ni inte åtgärdar det som ni lovat ska åtgärdas) till chefen för hela bygget här efter att ha tröttnat på att vänta på möbler till barnens rum osv. Vi hade en lång lista med saker: spricka i sovrumsväggen, några golvplank under heltäckningsmattan i vårt sovrum som var lösa och trasiga, inga skrivbord och bokhyllor i två av barnrummen, ingen enkelsäng till Viggos rum, fläckar på väggarna i hallen, inget filtrerat vatten i kranen på två veckor osv osv. Efter att ha ringt VARJE dag och sökt någon av cheferna för huset där vi bor (det är olika för varje hus) så tröttnade min man. Och JÖSSES vilken fart det blev på dem. Vi hade nämligen också skickat vårt mail till vår kontakt på APP (som hjälper oss med alla praktiska saker här). Hon blev inte glad och ringde till "management" här och sen har det varit ett fasligt spring här. Lily trodde inte sina ögon i onsdags. Hon försökte städa men det var folk i vägen hela tiden. På onsdagen kom också högsta chefen för att personligen kontrollera vad som åtgärdast och vad som var kvar. Löften om fjäsk i form av vinflaskor och presentkort på SPA:t här nere på området mottogs också. Jojo. :o)
Den här veckan har vår ayi lyckats laga fantastisk mat som vanligt, men i tisdags fattade hon inte att vi ville ha riset TILL maten, så vi fick det efter att vi ätit upp kycklingen och grönsakerna. Nu får vi i alla fall ris. Hon undrade om vi hade någon elektrisk kokare till riset och jag sa nej. Jag trodde människan skulle få dåndimpen, hon såg ut som om jag var från en annan planet. Fick ta ut pengar så hon kunde köpa en kokare. Det ska tydligen gå att koka gröt i den också, så det ska jag prova i helgen. Jag har köpt runda vita riskorn, mjölk och kanel.
I förrgår hade jag beställt kycklingsoppa. Det blåste så och var ganska kallt så soppa kändes gott att äta när det var lite höstfeeling. Yeah right. Tror aldrig jag har ätit nåt vidrigare. Ayi satt till bords med oss så jag var TVUNGEN att vara artig. Jag svalde och drack vatten. Det var ris i botten av skålarna (tack och lov, så barnen fick något i sig alls) och sen hade hon kokat soppa på kyckling, någon rökig torkad svamp som hon blötlagt, kinesiska dadlar (mot Maltes näsblod) och långa strängar av sötpotatisfibrer som såg ut som nudlar. Och smaken. Ja den var obeskrivlig. Sen sa hon att nästa gång hon ska göra den så ska hon köpa hel kyckling. Mjo. Eller hur. När ayi gått hem skrek barnen efter te och smörgås.
Igår var jag på föräldramöte på skolan. Först var det lite smörgås, kaka och te/kaffe/dryck i matsalen, träffade flera mammor att prata med. Jag hade med Almas klasskompis mamma Heidi (från Finland så jag får träna mycket på mitt andraspråk). Sen var det allmän info för alla i gympasalen. Då fick vi ett ansikte på alla lärare barnen pratar om. Vi föräldrar satt på ena sidan, sen på motsatt sida om oss satt lärarna uppradade. Jag gjorde några iakttagelser: jag har aldrig sett så många högklackade skor på lärarna på ett föräldramöte i Sverige. Jag blev helt full i skratt när jag tänkte på alla foträta foppatofflor vi brukar ha på jobbet. Musikläraren spexade lite och då satt gympaläraren och himlade med ögonen (han satt på första raden mittemot mig). Oproffsigt, inte sant?
Tror att jag fått med allt. Nätet är SÅÅÅÅÅÅÅ SEEEEEEGT här så det är helt obeskrivligt det också. Därför lägger jag upp bilder en annan dag.
Nästa vecka är sista veckan och sen är det en hel veckas lov. Tjoho! Vi blir kvar på hemmaplan, tänkte att vi kanske tar oss ut i skogen och bergen lite. Det ska finnas ett fint ställe som heter Moganshan och om inte Malte får komma ut och sniffa gräs och flänga efter pinnar och spana efter djur så blir han nog olycklig.
tisdag 6 september 2011
Ärtglass, sömn, everything is fake in China...
De luttrade Shanghaiborna har talat om för oss att det är helt omöjligt att hitta filmer och skivor som inte är fake (kopierade). Det finns till och med en marknad (vad annars) som heter Copy Market. Filmer och Cd-skivor är billiga här, en film kostar runt tio RMB. En box med t.ex. Big Bang Theory kostar runt 50-80 RMB. En bekant som har barn i Almas klass köpte en cd-skiva med James Blunt på RT-Mart och när hon öppnade var det något helt annat i, så man får hålla ögonen öppna lite och höra efter var alla andra köper sina filmer och skivor.
När vi var på ToysRus hittade vi lego av märket lego. En bit ifrån fanns också lego, men märket är BanBao. De ser precis likadana ut, men priset skiljer sig väldigt mycket. En stor kartong med t.ex. flygplan eller helikopter kostar runt 150 RMB, vilket är väldigt billigt om man jämför med det riktiga legot.
På ToysRus hittade vi också leksaksbilar av märket Volvo. Det stod en skylt där med texten "It´s hot". But is it fake or not?:o)
I mataffären fattar man att soja är en viktig produkt. Hyllmeter fyllda med olika märken, konsistens, färger, det är bara att välja. Soja är också big business verkar det som.
Jag skulle ta en bild på Alma när vi åt hamburgerlunch och upptäckte sen att det låg en gubbe och sov mot bordet i bakgrunden. Och han var inte ensam. Det verkar som att kineserna kan sova var som helst, när som helst, och gör det också.
Sist men inte minst: jag var på Metro och handlade med en bekant och skulle ha ett paket glass till barnen. Det finns glass med ärtsmak. Sugen?
När vi var på ToysRus hittade vi lego av märket lego. En bit ifrån fanns också lego, men märket är BanBao. De ser precis likadana ut, men priset skiljer sig väldigt mycket. En stor kartong med t.ex. flygplan eller helikopter kostar runt 150 RMB, vilket är väldigt billigt om man jämför med det riktiga legot.
På ToysRus hittade vi också leksaksbilar av märket Volvo. Det stod en skylt där med texten "It´s hot". But is it fake or not?:o)
I mataffären fattar man att soja är en viktig produkt. Hyllmeter fyllda med olika märken, konsistens, färger, det är bara att välja. Soja är också big business verkar det som.
Jag skulle ta en bild på Alma när vi åt hamburgerlunch och upptäckte sen att det låg en gubbe och sov mot bordet i bakgrunden. Och han var inte ensam. Det verkar som att kineserna kan sova var som helst, när som helst, och gör det också.
Sist men inte minst: jag var på Metro och handlade med en bekant och skulle ha ett paket glass till barnen. Det finns glass med ärtsmak. Sugen?
Manligt - kvinnligt
Åh herrejösses, det är många saker här som gör att man höjer på ögonbrynen en aning.
1. När familjen skulle ansöka om uppehållstillstånd häromsistens så åkte jag och Benny dit med Doris från APP. Tack och lov var alla papper färdigifyllda, så jag och Benny skulle bara bli fotograferade och sen skulle vi skriva på pappren för oss och barnen. Trodde jag. HA! Det visade sig att eftersom familjens överhuvud var med så räckte det att han skrev på. Jag behövde bara fotas och lämna in mina papper. Säger en del om mäns och kvinnors status här, om det nu är så det går till för alla. Det är också så här i Kina att saker och ting varierar, det som gäller ena dagen gäller inte nästa osv. Det är lite mañana över det hela och beror på vem som råkar arbeta just då.Men kineserna är väldigt noga med sina papper och stämplar, så jag tror att processen ser likadan ut för alla.
2. Inne på ToysRus finner man denna skylt. Gissa vilken fär som dominerade "flickavdelningen"?
3. Soliga dagar finner man att paraplyer är en väldigt vanlig syn. Till skillnad från oss nordbor som hysteriskt pressar för att få färg när solen väl visar sig, så är kvinnor här väldigt måna om sin vita hy. Man skyddar den mot solen genom att använda paraply. Det finns dessutom inte ett endaste hudvårdsmärke med självaktning som saknar en serie produkter som främjar vit hy. Den vita hyn är ett ideal och blekande krämer och produkter som ska göra din hy vit och len är big business här. Alla ifrån Lancôme till Pond´s och Garnier har en egen serie för detta ändamål.
1. När familjen skulle ansöka om uppehållstillstånd häromsistens så åkte jag och Benny dit med Doris från APP. Tack och lov var alla papper färdigifyllda, så jag och Benny skulle bara bli fotograferade och sen skulle vi skriva på pappren för oss och barnen. Trodde jag. HA! Det visade sig att eftersom familjens överhuvud var med så räckte det att han skrev på. Jag behövde bara fotas och lämna in mina papper. Säger en del om mäns och kvinnors status här, om det nu är så det går till för alla. Det är också så här i Kina att saker och ting varierar, det som gäller ena dagen gäller inte nästa osv. Det är lite mañana över det hela och beror på vem som råkar arbeta just då.Men kineserna är väldigt noga med sina papper och stämplar, så jag tror att processen ser likadan ut för alla.
2. Inne på ToysRus finner man denna skylt. Gissa vilken fär som dominerade "flickavdelningen"?
3. Soliga dagar finner man att paraplyer är en väldigt vanlig syn. Till skillnad från oss nordbor som hysteriskt pressar för att få färg när solen väl visar sig, så är kvinnor här väldigt måna om sin vita hy. Man skyddar den mot solen genom att använda paraply. Det finns dessutom inte ett endaste hudvårdsmärke med självaktning som saknar en serie produkter som främjar vit hy. Den vita hyn är ett ideal och blekande krämer och produkter som ska göra din hy vit och len är big business här. Alla ifrån Lancôme till Pond´s och Garnier har en egen serie för detta ändamål.
Antikmarknad på Dong Tai Lu
I helgen gjorde jag och Alma en shoppingrunda till antikmarknaden på Dong Tai Lu. Den ligger mitt i smeten i det fashionabla downtown men är väldigt pittoreskt och mysigt. Precis som många andra ursprungliga områden, hotas Dong Tai Lu av rivning och nybyggnation. Det är en antikmarknad, men som de inbitna shanghaineserna säger: antik kan betyda från 2010. Massor att titta på fanns det i alla fall, och som många marknader här ser man först bara en gata, men sedan förgrenar den sig, så man få hålla lite koll på var man är. Här kan man fynda penslar, buddhastatyer, krims krams, sidenprodukter, scarves mm mm. Vi köpte lite grejor till hemmet, och en uggleväska och solfjäder fick Alma.
Pudong
Förra veckan var jag och Benny i Pudong för att ansöka om uppehållstillstånd. Vi passade på att se oss omkring lite. Pu dong betyder öster om floden Pu (Huang Pu egentligen)och Puxi, den sidan som vi bor på betyder väster om floden. Här kommer blandade bilder. De är inte i ordning, tyvärr, men håll till godo. :o)
Utsikt från Oriental Pearl Tower mot Puxi, nordväst.
Jin Mao Tower, ett tag Shanghais högsta byggnad, och World Financial Center (kapsylöppnaren) nu den högsta byggnaden. Kapsylöppnaren är 492 meter hög. Den är snart utkonkurrerad av ett torn som håller på att byggas alldeles i närheten.
Vi var uppe i Space module, på 350 meters höjd.
Utsikt från hög höjd. Fick svindel. Glasgolvet svajade. FY!
Snurran.
Snurran.
Utsikt mot Puxi.
Oriental Pearl Tower.
Torget vid foten av Oriental Pearl Tower.
Gångbana mot bl.a. Super Brand Mall som ligger granne med OPT.
Inne i en av bubblorna i oriental Pearl Tower finns en hel spelhall med allt man kan tänka sig i spelväg. Här finns också en 3D-bio och en berg- och dalbana på ett par hundra meters höjd.
Pärltornet var en upplevelse, det gick jättebra att komma upp, vi bytte bara hiss en gång. På vägen ner bytte vi hiss jag vet inte hur många gånger,m och varje gång fick man gå runt våningsplanet, där det såklart fanns diskar där man kunde handla allt från souvenirer till cigaretter, dricka och snacks. Självklart finns här också en restaurang. När vi väl hade tråcklat oss ända ner var vi tvungna att passera genom en affärsgata med små butiker på var sida, för att kunna komma ut. Mycket kan man säga om kineserna, men dumma är de inte när det gäller att tjäna pengar.
Utsikt från Oriental Pearl Tower mot Puxi, nordväst.
Jin Mao Tower, ett tag Shanghais högsta byggnad, och World Financial Center (kapsylöppnaren) nu den högsta byggnaden. Kapsylöppnaren är 492 meter hög. Den är snart utkonkurrerad av ett torn som håller på att byggas alldeles i närheten.
Vi var uppe i Space module, på 350 meters höjd.
Utsikt från hög höjd. Fick svindel. Glasgolvet svajade. FY!
Snurran.
Snurran.
Utsikt mot Puxi.
Oriental Pearl Tower.
Torget vid foten av Oriental Pearl Tower.
Gångbana mot bl.a. Super Brand Mall som ligger granne med OPT.
Inne i en av bubblorna i oriental Pearl Tower finns en hel spelhall med allt man kan tänka sig i spelväg. Här finns också en 3D-bio och en berg- och dalbana på ett par hundra meters höjd.
Pärltornet var en upplevelse, det gick jättebra att komma upp, vi bytte bara hiss en gång. På vägen ner bytte vi hiss jag vet inte hur många gånger,m och varje gång fick man gå runt våningsplanet, där det såklart fanns diskar där man kunde handla allt från souvenirer till cigaretter, dricka och snacks. Självklart finns här också en restaurang. När vi väl hade tråcklat oss ända ner var vi tvungna att passera genom en affärsgata med små butiker på var sida, för att kunna komma ut. Mycket kan man säga om kineserna, men dumma är de inte när det gäller att tjäna pengar.
torsdag 1 september 2011
Pagininikontraktet av Lars Kepler
Åh herrejösses vilken bok! Vi möter återigen Joona Linna och ett mycket knivigt fall som är med dödligt än något annat. Svenska Freds- och skiljedomsföreningens ordförande Penelope Fernandez tar en båttur med sin pojkvän Björn och sin syster Viola. Björn och Penelope går i land för att få en stund för sig själva, och när de återvänder hittar de Viola död. De flyr för sitt liv när de inser att mördaren inte försvunnit...
Inne i stan hittas Carl Palmcrona död, hängd i sin lägenhet. Är det självmord? Mord? I hans närhet finns nämligen inget han kan ha klivit upp på för att kunna lägga halsen i snaran. Palmcrona har en professionell koppling till Fernandez, eftersom han är chef för ISP, som granskar och beviljar vapenhandel mellan svenska företag och andra länder. Fernandez och Palmcrona är opponenter kan man säga.
Ju längre in i boken vi kommer, desto tydligare framträder en bild av skumraskaffärer med vapenexport. I bakgrunden figurerar en typ av maffiaboss, som naturligtvis på ytan är ren som snö. Det är finurligt och mycket spännande skrivet och man känner sig tvingad att bara vända blad på blad. Joona är mycket sympatisk, men man anar trassel och trubbel eftersom han flirtar med både Anja på stationen och Disa... Jag gillar att han är finlandssvensk och hör den mjuka dialekten i huvudet när han talar i boken.
Kepler väver skickligt ihop lösa trådändar, introducerar flera personer vars liv sammanflätas av helt oförutsedda händelseutvecklingar. Det är väldigt bra skrivet och som läsare kan man inte hålla sig, man ligger uppe halva natten och läser, och läser i köket medan man rör i grytorna osv osv.
Jag gillade Hypnotisören, men denna är bättre. Lite sorgligt att den är slut. LÄS DEn!
Inne i stan hittas Carl Palmcrona död, hängd i sin lägenhet. Är det självmord? Mord? I hans närhet finns nämligen inget han kan ha klivit upp på för att kunna lägga halsen i snaran. Palmcrona har en professionell koppling till Fernandez, eftersom han är chef för ISP, som granskar och beviljar vapenhandel mellan svenska företag och andra länder. Fernandez och Palmcrona är opponenter kan man säga.
Ju längre in i boken vi kommer, desto tydligare framträder en bild av skumraskaffärer med vapenexport. I bakgrunden figurerar en typ av maffiaboss, som naturligtvis på ytan är ren som snö. Det är finurligt och mycket spännande skrivet och man känner sig tvingad att bara vända blad på blad. Joona är mycket sympatisk, men man anar trassel och trubbel eftersom han flirtar med både Anja på stationen och Disa... Jag gillar att han är finlandssvensk och hör den mjuka dialekten i huvudet när han talar i boken.
Kepler väver skickligt ihop lösa trådändar, introducerar flera personer vars liv sammanflätas av helt oförutsedda händelseutvecklingar. Det är väldigt bra skrivet och som läsare kan man inte hålla sig, man ligger uppe halva natten och läser, och läser i köket medan man rör i grytorna osv osv.
Jag gillade Hypnotisören, men denna är bättre. Lite sorgligt att den är slut. LÄS DEn!
Tio år av kärlek
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)