Att skänka bort känns gott

Idag är det jag och ungarna som lämnar flera soppåsar med rena, urväxta kläder och skor till Afrikainsamlingen som pågår här i stan denna helg. Det är fjärde året vi gör det och det känns gott att veta att allt vi inte vill eller kan ha längre kommer till nytta någon annanstans.

Sedan bär det av till "Kullen" på lite upptäcktsfärd. Goda vänner kommer hit så vi ska vandra och laga mat i det fira. Ser fram emot en mysig dag! Ute blåser det, men som ni vet finns inget dåligt väder... :o)

BLONDE

Åh, Norma Jeane har gått ner sig i drogträsket men gör djupare och bättre roller än någonsin. Hon är nu kär i Dramatikern, efter en lång radda av män, som inte alltid var så snälla mot henne. I glimtar får vi se bakgrunden till hennes rädsla för världen, en liten flicka som utnyttjades av män, medan hennes mor låg av sig ruset. Åh, det är så hjärtat brister.

Hennes osäkerhet stillas av Dramatikern och de har ett passionerat förhållande. Han ser henne som den hon är och speglar hennes djup när andra tar henne för en blond dum slampa. Han delar hennes osäkerhet och rädsla, för liksom hon är han en främmande fågel i det stora Amerika, i kapitalismens högborg.

Oates är fantastisk, strålande i sin beskrivning av Norma Jeane. Marilyn är bara en roll hon spelar, hon förstår egentligen inte varför folk kalllar henne Marilyn, hon känner sig inte hemma i den rollen. Hon spelar också rollen av sexsymbol, för att det förväntas av henne, men det gör att människor inte kan se hennes intellekt. Och handen på hjärtat; hur många av oss tänker på Marilyn Monroe som en djup tänkare? Inte jag i alla fall, men Oates visar en sida av henne som i alla fall jag hade tyckt om att hon haft. Ja, jag läser fortfarande denna bok som en biografi, av den mänskliga, känsliga, bortttappade flickan!

Nu ska jag äta lunch och sedan är det dags att återigen ge sig i kast med preteritum-studierna. När man trodde att man snårat sig igenom det värsta inom grammatiken i spanskan serveras vi verbens preteritum och possessiva pronomen både som enskilda och förenade. Jomen tack!

Eftersom maken givit sig av på vallfärden kan det bli lite tun med inlägg denna helg! Ha det gott igelkott!

Klippkort på jourcentralen

Håhåjajaa... När mina kollegor har kvällsmöte, när halva Sverige firar piglördag och ska gå ut på krogen en liten sväng, när mammor och pappor stoppar sina barn i säng och kastar sig i soffan, gissa vad vi gör då?

Ja, inte är jag på något kvällsmöte i alla fall, och inte har min man kastat sig i soffan. Nä, han är med M på jouren efter att han lyckats svälja ett mynt. Vi har "klippkort" där eftersom våra barn är väldigt alerta och rörliga och påhittiga. Deras journaler är tjocka som Bibeln.

I vissa perioder är det lugnare, men nu är det andra gången på en vecka som vi är där, dock inte med samma barn... Finns det inga diplom för uthålliga barn och föräldrar som sitter i det där väntrummet? Tur att barnen i alla fall får ett litet klistermärke med sig hem, till den digra samlingen. ;o)

Vallfärd till templet

När man lever med en man som har ett MODO-hjärta stort som Norrland får man lära sig att leva med vissa saker:

1. Alla barn har blivit inskrivna i supporterklubben dagen efter födseln.

2. Hockeykvällar är heliga. Tisdagar och torsdagar och ibland även lördageftermiddagar. (Då läser jag, eftersom vi har en TV.)

3. Svindyra säsongskortet beställs varje säsong.

4. Alla femtioelva extra sporttidningarna med allt inför elitserien införskaffas, fastän det står samma sak i dem allihopa.

5. Självklart är startsidan på datorn modohockey.se, vad trodde ni? Fast jag gillar verkligen deras slogan THE HEART OF HOCKEY.

6. Modoshopen har fått frikostiga bidrag ifrån vår familj, där det inhandlats allt från nappar till babysockar, bodies, t-shirtar, muggar, mössor och musmattor. Och ni vet hur designen är: I.N.T.E.S.N.Y.G.G. Men fulast av allt var den där eländiga guldmuggen som de sålde efter att de vann hela tjofräsen förrförra säsongen.

7. Jag vet saker om Modospelarna som skulle förvåna t.o.m. Foppa. Mannen i mitt liv pratar om statistik, skador, prognoser och annat. Jag minns inte en tredjedel eftersom jag, som ni vet, lider av Alzheimer light. Men det jag minns är saker som man undrar om någon vill ha i huvudet.

8. När nya Swedbank skulle byggas ville mannen absolut bidra, och då fick man dessutom en fin liten platta med familjens namn uppsatt i entréhallen till arenan. Ja men vad kul, B har i alla fall sett den, jag tvivlar på att jag kommer att se den alls under min livstid.

9. Sist men inte minst; varje år måste man som hängiven Modoit bege sig på vallfärd till templet. Det innebär att man åker bil hela vägen upp till Ö-vik och sen stannar man där över en eller två nätter och ser matcher, spelar lite på Foppas golfbana och bara insuper atmosfären i en stad där alla verkar leva och andas Modo. en gång har även våra tvillingkillar gjort den resan, fast minus golf. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli...

Det är tur att kärleken övervinner allt! :o)

Bilder

Gjorde ett nytt försök med bilderna, mitt bland lösbajsande barn. Mina söner har nog fått en bacill med sig från Turkiet och nu ska det topsas i bajset en gång om dagen och spritas nävar och toa efter varje besök. HERREGUD, som om man inte har nog ändå. Väntar på svar på bajsproverna. Ivrigt. Trodde jag aldrig att jag skulle skriva, men det gör jag. :o)

Som ni kan se vill blogspot inte samarbeta med mig. Morr...

För övrigt kan jag fortfarande inte hitt min mobil så ni får prova e-post om ni vill ha tag på mig. :o)

Krångel med bilderna

ARGH!!!! Försöker febrilt att få till det med lite bilder från vandringen men det går inte bra. Alls. Seeeeeega blogspot!! MORR!!

Vandringen

Vi började vår resa med att åka buss och tåg. På tåget satt vi och försökte sova i tolv timmar. Sedan var vi framme i Undersåker, där vi fick gå av och vänta på bussen till Vålådalen. Ifrån Vålådalen gick vi sedan till Stendalsstugorna, där vi bodde i två nätter och sov som grisar. Vägen till Stendalsstugorna var fantastisk! Hösten är som vackrast däruppe och vi hade makalöst väder!

På torsdagen var det dags för topptur. När vi trodde att vi kommit upp till toppen visade det sig att det bara var FEJKTOPPEN, som en elev sa, haha. Det var bara att traska vidare. Till slut kom vi upp i alla fall och alla var nöjda och glada. Vägen upp och ner var brant, och tidvis som ett månlandskap med stenar och karg jord.

Vägen tillbaka till Vålådalen traskade vi på snabbt. Vi hade ett gäng blivande idrottslärare i hasorna, vi hade ca 45 minuters försprång och de hånflinade åt oss och sa att vi skulle ses på fjället eller i dalen, och menade nog att de skulle komma i kapp. HA! Som om DET skulle kunna hända. (Vi var sura redan innan eftersom våra duktiga ungdomar skötte vattenhämtning och slaskutbärning och disk och allt annat exemplariskt, medan gympalärarna tog slut på vattnet utan att bära in nytt, och dessutom lämnade slaskhinkarna kvar.) Vi la på ett kol och var framme på rekordtid. :o) Vi gick 1,4 mil på ungefär sex timmar inklusive raster och lunch. De kom en och en halv timme efter oss. MOHAHAHAHA!!! :o) Undrar om personalen till vår skola handplockats p.g.a. sin vinnarinstinkt, hehe. Eleverna trallade "kvart i två" hela tiden när de kom i närheten av de trötta lärarstudenterna, haha. Kvart i två var vi nämligen framme vid fjällstationen...

Nåväl, resan var en kul upplevelse och nian en underbart positiv och rolig klass att få dela denna upplevelse med. Ytterligare en pärla att trä på minneshalsbandet med en klass som jag har följt sedan de gick i femman. Jag har sagt det förr och säger det igen; jag kommer att lipa ihjäl mig på skolavslutningen!

Bilderna har min fantastiskt duktiga kollega K tagit! Hon organiserade hela turen och är den man kan lita på i vått och torrt när det gäller att vara ute i skog och mark. Om du läser detta: TACKTACKTACK! Du är bäst! Sänder detta även till kollegan/parhästen M!

I´m baaaack!

Jag är tillbaka efter en underbar vandring i vackra Vålådalen. Bilder och mer utförlig rapport kommer efter att jag hämtat mig efter tågresorna och fyra dygns begränsad vila. Men helt klart är att jag och kollegan och större delen av klassen var på toppen av Stendalsfjället och det var världens kick! Helt klart är också att vi har världens BÄSTA nia! :o)

Alzheimer slår till med full kraft - nu ej längre light

Jag har tappat bort mobilen. Tror att den ligger i huset nånstans eftersom jag hade den i handen när jag gick runt för att kolla att allt var avstängt o.s.v. innan vi drog på semester. Jag hittar den inte. Om ni skickar sms och annat kul kan jag alltså inte svara, bara så ni vet. Ni får istället prova mailen! Min man bara skakar på huvudet. (När mitt USB var bort hittade jag det efter tre månader på botten av en kristallskål som jag har örhängen och smycken och sådant i... :o) )

Så mobilen dyker nog upp.

Lite kul

Detta fick jag från min man på mailen. Kul! (OBS! Jag har inte rättat ev. stavfel... :o) )

MÄN OCH KVINNOR BYTER OLJA

Manligt och kvinnligt tänkande i praktiken

Oljebytesinstruktioner för kvinnor:

1. Kör till närmaste bilverkstad när det är 1500 mil sedan det senaste oljebytet.

2. Drick en kopp kaffe i lugn och ro, samt läs dagens tidning.

3. 15 minuter senare, betala och lämna stället med ett korrekt omhändertaget fordon.

Spenderade pengar:

180 kr för oljebyte

8 kr för dagens tidning

Totalt:188:-

_________________________! ________________________________________

Oljebytesinstruktioner för män:

1. Åk till Biltema och betala 850:- för olja, filter, kattsand, trassel, diverse kul verktyg och en Wunderbaum.

2. Upptäck att spilloljetanken hemma är full. Istället för att ta den till återvinningsstationen, gräv en grop i trädgården och häll oljan där.

3. Öppna en öl och drick upp den.

4. Hissa upp bilen med domkraften. Ägna 30 min åt att leta efter armen till domkraften.

5. Hitta armen under ungarnas lådbil.

6. I frustrationen, öppna en öl till och drick upp den.

7. Placera oljeuppsamlingstråget under motorn.

8. Leta efter en 24- mm fast nyckel.

9. Ge upp och använd en skiftnyckel istället.

10. Försök skruva bort oljepluggen. När oljepluggen blivit rundsliten, tag fram en rörtång och vrid! bort skiten.

11. Tappa oljepluggen i tråget med het olja. Spill het olja på dej själv.

12. Städa upp röran.

13. Ta en öl till under tiden som du tittar på oljan som rinner ut.

14. Leta efter en oljefilternyckel.

15. Ge upp. Slå hål på oljefiltret med en skruvmejsel och skruva av det.

16. Öl.

17. Polaren tittar in, avsluta lådan med öl med honom. Avsluta oljebytet i morgon.

18. ! Nästa dag, ta bort tråget som var under bilen. Nu fullt med gammal olja.

19. Kasta kattsand på oljan som du spillde i punkt 18.

20. Öl. Nej, du drack upp allt igår.

21. Gå till 7- eleven. Köp öl.

22. Sätt dit det nya oljefiltret och var noga med att lägga på en tunn hinna olja på packningen.

23. Häll i den första litern olja.

24. Kom ihåg oljepluggen du tog bort i punkt 11.

25. Skynda dej att leta efter oljepluggen i tråget.

26. ! Upptäck att den använda oljan är begravd i ett hål i trädgården. Tillsammans med oljepluggen.

27. Drick öl.

28. Gräv upp hålet och leta efter oljepluggen.

29. Upptäck att första litern olja nu befinner sej på golvet.

30. Drick öl.

31. Slint med rörtången när du drar åt oljepluggen och slå i knogarna i bilen.

32. Slå huvudet i golvet som en reaktion på punkt 31.

33. Bli förbannad.

34. Kasta iväg rörtången.

35. Skrik fula ord. Hustrun blir arg.

36. Torka av händer och panna och lägg på nödvändigt bandage för att stoppa blodflödet.

37. Öl.

38. Öl.

39. Häll i fyra liter olja.

40. Öl.

41. Ta ner bilen från domkraften.

42. Krossa! av misstag ett av stöden till domkraften.

43. Flytta bilen bakåt för att hälla mer kattsand på den utspillda oljan från punkt 29.

44. Öl.

45. Testkör bilen.

46. Bli stoppad och arresterad för rattfylleri.

47. Bilen blir beslagstagen.

48. Betala dryga böter. Lös ut bilen.

Spenderade pengar:

850 kr bildelar

300 kr öl

675! kr ny domkraft

9000 kr i böter

1800 kr i bärgningsavgift

Totalt: 12 625

Härliga Turkiet!

Havet var trettio grader varmt. Och grönblått som bara Medelhavet kan vara. Poolen var ett paradis för badsugna barn och vuxna. En sol som stekte och gjorde gott för kropp och själ. Ett Side som hämtat ur antikens sagor. Vilken fantastisk stad!

Vi åt middag vid ruinerna av den gamla romerska huvudgatan. Det var en svensk kvinna och hennes man som ägde restaurangen och dessutom hade de hotell bakom den, vid stranden. Hon berättade om den gamla huvudgatan och amfiteatern. Vi gick och tittade på ruinerna efter middagen och såg de gamla pelarna på agoran (torget) och man kunde känna historiens vingslag. Sweet Lord!

Den svenska kvinnan och hennes man hade rest ner till Side på semester många år innan de bestämde sig för att flytta ner för tio år sedan. Det var väldigt intressant att höra henne berätta. Dessutom fick vi njuta av en riktig testi kebab, som lagas och serveras i lerkruka med massor av grönsaker. Vilken kväll!

Ullared? I Turkiet? JAJJEMÄN!

Been there, done that. Jag tycker att det saknas ord för att beskriva vad skylten egentligen innebär. Det är bortom allt vett och sans på något vis. I et exotiskt land låååångt borta, nästan mer Asien än Europa, finns det en markand för att locka turister till sig genom att hänga upp en skylt och tala om att man minsann är det turkiska Ullared. Det är dessutom så att innehavaren och några av de som jobbar där talar svenska så bra att det är löjligt.

Jag och min svägerska och några andra ur sällskapet var där. Han blev nog himla glad över att vi hittat dit eftersom min svägerska inte förnekade sig sin vana att shoppa sig halvt ihjäl när hon kommer in i en affär. Gott kallt äppelte fick vi som väntade efter shoppingen.


Det var en kul affär, men jag gillade den stora marknaden i Manavgat bättre. Vi prutade till ett bra pris på taxiresan, så bra att chauffören åkte jättelugnt för att hitta fler passagerare. Det var två äldre fransyskor, så då fick man damma av sin franska också, vilket var kul! Sedan fortsatte prutandet genom hela marknaden. Det var lite svårt i början, men som tur var hade jag med mig PRUTARDROTTNINGARNA K och S, som visa av erfarenheter lärde mig hur man gör. Oj, vad kul det var och några riktiga fynd fick följa med hem.

Inget piggar upp som lite shopping. Tyvärr hittade jag inte en endaste liten Mulberry-kopia, som jag i ett ögonblick av snålhet/ekonomisk mognad tänkte att jag skulle köpa istället för den riktiga, för mina ihopsparade slantar.

Feminist javisst!

På vårt hotell var det inte många kvinnor som jobbade, men alla som städade var kvinnor. När man tänker efter så är det inte många män i Sverige heller som är lokalvårdare heller. Känner ni till några?

Tysk TV innehöll följande scenario klockan elva på kvällen:

Man tar en tjej som man tror att folk ska tycka är snygg. Sedan placerar man henne i ett raffset av typen mindre dyrt och en lika billig studio. Raffsetet ska vara sådant att det går att pilla av i olika omgångar, alltså är det nät för brösten istället för tyg. Bröstvårtorna MÅSTE tydligen absolut synas. Sen tar man en ordlekstavla och placerar i den billiga studion och slänger in en man, som självklart inte syns på bild men som sitter och pratar med kvinnan. Hon tar av sig något när någon man ringer in och talar om rätt ord på tavlan. Detta var vad som hände på cirka tre minuter. Sedan bläddrade vi vidare bland kanalerna. Men man blir ju förbannad! Vad är det för skit-TV?! Det värsta är det tydligen finns en publik så därför kan man sända eländet. Nog för att man fattar att det finns porr och annat och att det finns en marknad, men att fluktgubbar och andra går igång på ett ordleksprogram där en tjej klär av sig? Nej, ur led är tiden!

Det blev inte bättre när jag vaknade tdigt en morgon och bläddrade igenom kanalerna vid sju på morgonen. Då var det striptease på den tyska kanalen. Men herregud! Hur många barn är det inte som kanske sitter och tittar på morgon-tv och byter kanal själva? Det kan ju mina femåringar. Nej, en helt igenom sjuk upplevelse och feministen i mig morrar åt gubbväldet inom den tyska TV-branschen!

INTE...

...läst en endaste hel sida denna semestervecka!

Turkiet tur och retur

Ja herregud, jag skulle kunna skriva en bok om denna resa! JISSES! :o) Jag börjar med lite spridda skurar av iakttagelser:

1. Resa med tjocka släkten och annat löst folk är kul! :o)

2. Om man känner att man vill fila lite på sin ringrostiga tyska men inte känner för att åka till Tyskland och käka korv, så kan man åka till Turkiet. HERREGUD! ALLT var på tyska; skyltar, prislistor, lockelser på basaren, menyer... You name it. Synd att jag bara talar franska och spanska. Och engelska, men det kunde man inte ute i den verkliga världen utanför vårt hotell. Man förstod inget på engelska, utom när vi prutade i basaren. Inga vägbeskrivningar, inga frågor kunde besvaras, man förstod inte ord som center, mail postcards, stamps. Men tyska med ackuratta verbböjningar och rätt kasus av sjuttiofem att välja på, det kunde man!

3. Tysk TV är en sjuk upplevelse sen kväll eller tidig morgon. Mer om det senare, i mitt feministiska Turkiet-inlägg.

4. Polsk och rysk TV är roligare än American Funniest Homevideos. Snacka om att vara svältfödd på TV utlandssemestern! :o) Allt är så roligt; manliga frisyrer som är klockrena Bobby Ewing-kopior, fast slingade i blondgråa nyanser. (En annan man att jämföra med är Barbies kille Ken...) Kostymerna är "coola" och behängda t.ex. med helt onödiga bokstäver (längs ärmarna) i spegelglas, som bara dinglar så fort armen rörs. Kvinnor med seriöst fula ryschklänningar och mer spackel än Git Gay, och alla ni som är så gamla att ni vet vem hon är fattar vad jag menar, ni andra får googla. Hon är seriöst en vandrande reklampelare för hur illa det kan gå om man inte har koll på hur man sminkar sig och i vilka färger man passar i. Funnes det en make-up-polis sutte hon och kvinnorna från polsk och rysk TV i finkan nu. For life.

5. Turkish rip-off. En man försökte lura mig på pengar och stod bara och flinade när jag skulle ha växel tillbaka. Jag blev svartare än ett åskmoln, för när man redan betalat ett saftigt överpris på skitsimglasögon vill man dessutom inte bli lurad på mer av affärsinnehavaren/biträdet på en av hotellets butiker. I nämnda butik fick man, om man inte ville bränna sig sönder och samman i solen, också betala 300 spänn för solskyddskräm. Vi hade som tur var tagit med oss allt vi behövde hemifrån. Men fattar ni: 300 spänn?!

6. Gin och tonic? Nä, snarare finkel och tonic.

7. Rött vin? Ja, som på Gamla Testamentets tid! Utblandat med vatten och så kallt att Nordpolen är hett som helvetet.

8. När man ska checka in på flyget i Antalya och det står NOW BOARDING, förväntar man sig kanske att man ska hålla på att visa boarding cards och kliva på bussen. HA! Nä, istället får man stå still och trampa undra när man får kliva på. Det står ju faktiskt NOW BOARDING, men det händer inte ett smack. Oj, har det hänt något undrar man? Är det någon nödsituation? Har inte personalen kommit? Nä, personalen sitter och tar det lite Turkish mañana och chitchattar med varandra. Efter en kvart kommer de tydligen fram till att det kanske ska boardas om man ska lyfta en kvart senare (vilket vi såklart inte gjorde).

9. "Det är konstigt att man inte kan se änglarna när man flyger ovanför molnen. Vart ÄR de egentligen?"

10. DIMOR - We love you. Inte jag, men alla de andra i sällskapet som blev magsjuka. Men inte ens Dimor frälste några från turistmagen. Då behövdes tyngre grejor som droppställningar och tablettkartor med turkish medicine. TURKISH MEDICINE I TELL YOU! Ja, de lever fortfarande.

11. I nästa inlägg: feministiskt perspektiv och Turkiska Ullared. HERREGUDIHIMLEN, det är inget annat än dagsens sanning att jag varit där. :o)

Födelsedagsbarn

Min man tjatar hela året om att han är nio månader yngre än jag. Han tar upp det vid de mest osannolika tillfällen. Jag tror att han är avis för att jag är äldre och därmed visare. :o) Nåväl, efter en tid så tyckte jag nog att det var dags att sätta punkt för diskussionen. När han menande blinkade och sa att han minsann inte var trettio än (ja, jag hade en liten kris när jag skulle fylla trettio, när jag satt i en småstad med vovve, volvo och TVILLINGAR), så sa jag att det var ju synd att han var man för kvinnor åldras ju med värdighet, som årgångsvin.

Det funkade inte för vi skämtar fortfarande om det! :o)

Idag fyller han i alla fall år, den gode mannen, och enligt vår egen lilla tradition är det frukost på sängen och sång som gäller.

Sen bär det av en sväng till ICA för att handla lite innan det är dags att ge sig av till sydligare breddgrader.

A: om du läser detta, så GRATTIS i efterskott! Kram!

Den ultimata lyxen

Idag är jag hemma från jobbet, som vanligt, för att plugga. Det innebär inte bara att jag får en helt ostörd dag att göra undan mina läxor i spanskan (som rev igång i en jädra tempo igår kväll). Det innebär att jag också en god stund kan vältra mig i den utlimata lyxen; en härlig frukost med tidning och fyrans morgon-tv. När B och barnen åkt tänder jag värmeljus, kokar te och gör i ordning smörgås och yoghurt och flingor. Sedan njuuuuuter jag en stund. Det mår man gott av! Sedan är det bara att sätta igång och plugga.

När man ändå måste hämta extraövningarna och studieplan på högskolans DUP kan man ju också passa på att skriva någon rad... :o)

Imorgon bär det av till Turkiet! Vi ska lata oss vid vackra Medelhavet. (Sedan kan vi komma hem och ta hösten med allt vad det innebär.) Därför blir det bloggpaus. Ha en skön vecka!

Baka baka liten... paj

I lördags bjöd vi farmor på kräftkalas med hattar och allt, som tack för hjälpen. Det är guld värt att ha någon som kan ställa upp när det behövs och tjorvar ihop sig. Farmor både vill och orkar, så vi är lyckligt lottade att vi har henne. Nåväl, detta kräftkalas skulle självklart förberedas, så lilla A och jag bakade västerbottenpaj.

I´m on to him...

Han är vrång vid de mest olämpliga tillfällen. Han gör helt godtyckligt som han vill med det jag stoppar i honom. Han har gjort det till sin livsuppgift att göra livet surt för mig. I´m on to him. Jag vet hans hemliga agenda.

Ja, jag talar om kopieringsapparaten. I min värld är han ett vresigt gåbbaskrälle. Han strular alltid då man har som mest att göra eller mest ont om tid. Man trycker på dubbelsidigt och det blir upp och ner och inte bara det: som en bonus är det dessutom några sidor som hoppats över. TADAA!!

Om jag vill ha häften måste jag först säkerhetskopiera ett innan jag kopierar de riktiga till eleverna, annars vet man aldrig vad som händer. Det är rena rama överraskningsorgierna, kanske det den här gången kommer ut utan häftklamrar!

Om jag bara har ett papper och tänker i mitt stilla sinne att DET kan väl ändå inte bli fel, så JAJJEMÄN, då fastnar det enda lilla pappret någonstans låååångt inne i innandömet. En apparat som ser relativt liten ut på ytan visar sig vara rena rama Knossoslabyrinten invändigt. Man hittar aldrig ut om man är en lilleputt och hamnar därinne. Jag lovar!

Ovanstående är bara KOPIERINGSAPPARAT FOR DUMMIES, det finns annat också. Som att förminska eller förstora. Herregud, gör inte det om ni inte har planeringstid resten av dagen. Det kan vara mer surrealistiskt än Kafka. Man har en liten aning om vad som pågår, men det visar sig att man har inte en susning, inte ens när man till slut lyckats och går därifrån.

Annat som är överkurs är t.ex. att kopiera små böcker. Då ska man kopiera dubbelsidigt, i A5-format, i rätt ordning så att man kan vika och häfta rätt sedan. Det innebär att sida ett och vad i helafriden det nu blir ska ligga på samma A4 osv osv. Ni hör ju själva. Man behöver en examen i kärnfysik och raketforskning för att fixa det. Det är som att bestiga Mount Everest. Det är oupptäckt land, som när Columbus upptäckte Amerika. Herregud, dit har jag inte vågat mig än.

Därför ser man till att man har framförhållning, tålamod och en bra uppsättning svordomar och lätta sparkar att ta till när man ska kopiera på jobbet. (Jag har ännu inte provat min universallösning där datorn krånglar; att dra ur sladden. Det funkar ALLTID när datorn inte vill samarbeta.) Och man ber till kopieringsapparatguden att han inte ska krångla. Vad offrar man i utbyte? Tja, vett och sans om det är en dålig dag... :o)

Att höra sig själv i barnens mun

Knäckebröderna bråkar så det står härliga till. Lilla fröken/ordningspolisen A blir frustrerad över att de vägrar sluta, fastän hon säger till och kommer till mamman för att rapportera och be om hjälp:

"Nää, mamma, nu får du allt ta tag i de där ungarna, de är ju HELT oregerliga!"

:o)

Kärlek

Idag har vi varit gifta i sju år. Det känns fantastiskt! Vår vän Yvonne sjöng så vackert i kyrkan. Det var denna visa om att finna kärleken (av Cajsastina Åkerström):

Av längtan till dig

I en evighet levde jag som om du inte fanns.
I alla drömmar var du ändå nära, så underbart nära.
Och jag trodde att jag fann dig, men du var nån annanstans.
Varenda gång jag funnit nån så såg jag att drömmen inte var sann.

Så många famnar jag lämnat av längtan till dig,
för jag trodde att du fanns och väntade mig.
Så många dagar jag vandrat så sorgsen och trött,
för att möta den vackraste männska jag nånsin mött.

Det var enkelt och vackert, du sa att du väntat mig.
Jag kunde ana att det fanns en himmel på jorden, jag såg den.
Och du bad mig att leva mitt liv alltid nära dig.
Jag följde dina steg och allt jag någonsin drömt om fanns där för mig.

Så många famnar jag lämnat av längtan till dig,
för jag trodde att du fanns och väntade mig.
Så många dagar jag vandrat så sorgsen och trött,
för att möta den vackraste männska jag nånsin mött.

Det finns ingen som lockat mitt hjärta så underbart.
Med all din ömhet får du sorg och smärta att sakta försvinna.
Alla skuggor, allt mörker som förr var så uppenbart,
det skingras och tillsammans ser vi ljuset som stiger med solens fart.

Så många famnar jag lämnat av längtan till dig,
för jag trodde att du fanns och väntade mig.
Så många dagar jag vandrat så sorgsen och trött,
för att möta den vackraste männska jag nånsin mött.

Hade jag varit ett tekniskt geni, vilket jag inte är, så hade ni fått höra den här på sidan också. Kanske till nästa bröllopsdag! :o)