Vandringen

Vi började vår resa med att åka buss och tåg. På tåget satt vi och försökte sova i tolv timmar. Sedan var vi framme i Undersåker, där vi fick gå av och vänta på bussen till Vålådalen. Ifrån Vålådalen gick vi sedan till Stendalsstugorna, där vi bodde i två nätter och sov som grisar. Vägen till Stendalsstugorna var fantastisk! Hösten är som vackrast däruppe och vi hade makalöst väder!

På torsdagen var det dags för topptur. När vi trodde att vi kommit upp till toppen visade det sig att det bara var FEJKTOPPEN, som en elev sa, haha. Det var bara att traska vidare. Till slut kom vi upp i alla fall och alla var nöjda och glada. Vägen upp och ner var brant, och tidvis som ett månlandskap med stenar och karg jord.

Vägen tillbaka till Vålådalen traskade vi på snabbt. Vi hade ett gäng blivande idrottslärare i hasorna, vi hade ca 45 minuters försprång och de hånflinade åt oss och sa att vi skulle ses på fjället eller i dalen, och menade nog att de skulle komma i kapp. HA! Som om DET skulle kunna hända. (Vi var sura redan innan eftersom våra duktiga ungdomar skötte vattenhämtning och slaskutbärning och disk och allt annat exemplariskt, medan gympalärarna tog slut på vattnet utan att bära in nytt, och dessutom lämnade slaskhinkarna kvar.) Vi la på ett kol och var framme på rekordtid. :o) Vi gick 1,4 mil på ungefär sex timmar inklusive raster och lunch. De kom en och en halv timme efter oss. MOHAHAHAHA!!! :o) Undrar om personalen till vår skola handplockats p.g.a. sin vinnarinstinkt, hehe. Eleverna trallade "kvart i två" hela tiden när de kom i närheten av de trötta lärarstudenterna, haha. Kvart i två var vi nämligen framme vid fjällstationen...

Nåväl, resan var en kul upplevelse och nian en underbart positiv och rolig klass att få dela denna upplevelse med. Ytterligare en pärla att trä på minneshalsbandet med en klass som jag har följt sedan de gick i femman. Jag har sagt det förr och säger det igen; jag kommer att lipa ihjäl mig på skolavslutningen!

Bilderna har min fantastiskt duktiga kollega K tagit! Hon organiserade hela turen och är den man kan lita på i vått och torrt när det gäller att vara ute i skog och mark. Om du läser detta: TACKTACKTACK! Du är bäst! Sänder detta även till kollegan/parhästen M!