För tusan bövlar!

I morse satt jag och skrev flera inlägg till bloggen om våra resor senaste tiden. Singapore var det sista inlägget och jag hade 40 bilder jag skulle ladda upp. Jag satte igång det och när jag skulle publicera för en stund sen när jag väl var hemma igen (efter att ha handlat mat på Carrefour) så var bara EN av fyrtio bilder kvar! JAG TROR JAG BLIR GAAAAAAALEN!!! Bara att sätta sig ner och göra urvalet igen och vänta en halv dag på att det ska ladda upp bilderna på bloggen. Det är ett i-landsproblem i ett u-land, jag vet, men det är frustrerande!

Hangzhou

På kinesiska nyåret tog vi det mest lugnt och njöt av att det bara tog 25 minuter på folktomma vägar in till stan. Vi njöt av ledig tid, utan tidiga hockeymorgnar, och att bara slappna av och upptäcka stan igen. Vi upplevde också rent galet många fyrverkerier! Bland höjdpunkterna fanns också en fin hemlagad middag tillsammans med ett gäng vänner.

Vi gjorde också en resa med Pegah, Alex och lilla Valentina, till Hangzhou. Mammorna och barnen åkte snabbtåget, som alltid går punktligt och susar fram i 350 km i timmen ungefär. (Papporna tog bagaget i bilen). Alltid en upplevelse! Tyvärr hade vi dåligt väder men vi promenerade ändå runt kring West lake. Vi unnade oss god mat och badade i poolen på Marriott, som var ett riktigt fint ställe. Mammorna fick också tillfälle att prova afternoon tea och det gjorde inte ont någonstans vill jag lova. :)

Här kommer bilder från resan.

Lärdomar om mig själv nr 3

Efter ett och ett halvt år här blir jag knappt förvånad längre, men plötsligt händer det. Som när man ser vuxna män helt ogenerat stå och kissa vid vägkanten eller gångbanan utan att skyla sig det minsta. Eller när vuxna kvinnor gapar och skriker och män och barn och låter som att de helst hade velat mörda dem långsamt. Eller när man är på väg hem från jobbet och ser ett par stycka något som liknar en hund, rakt upp och ner på gatan.

Kontentan; chockerad och inte blasé!

Lärdomar om mig själv 2

Heltidshemmafru är inget för mig. Tacksamt att få vila ut efter småbarnsår och hårt (men roligt, tillsammans med världens bästa arbetskompisar) arbete, men lika tacksamt var det att få veva igång hjärnan med några timmars arbete i veckan för ett år sedan. Och nu känner jag ett sug efter att få komma igång och jobba på riktigt. En härligt lyxig känsla!

Däremot hade jag gärna önskat att min man (som sliter mer än han någonsin gjort förut) och mina barn (som jobbar hårt i skolan mellan halv nio och halv fyra varje dag) hade fått lyxen att bara vara hemma och drälla och göra vad de vill en längre period. Man kommer verkligen ner i varv och att inte behöva prioritera sin tid utan kunna ägna ALL tid åt familjen när de kommer hem är härligt. Det är underbart att kunna vara tillsammans så, även om vardagen också innehåller aktiviteter och läxor och vänner som vill leka (och hänga, som tioåringarna säger).

Två år att kunna göra precis vad man vill. Få förunnat. Jag känner att jag förvaltat tiden väl.

Lärdomar om mig själv nr 1

Jag är en tolerant människa. Men min gräns går vid högljudda rapar, fisar, snoranden, harklingar, snytan-näsan-ihanden, spottloskor, snorloskor, hostanden rakt ut. Det är det äckligaste jag vet och jag kan NÄSTAN inte leva med det, och jag har på vissa sätt blivit så osvensk här att jag nu för tiden (eller rättare sagt sedan ett bra tag tillbaka) säger BU HAO till dem som gör det i min närhet. Jag står knappt inte ut.

Att få paket hemifrån

Känslan av att hämta ett paket som färdats ända hemifrån är unik och svårbeskrivlig. Att öppna och hitta nya böcker, inredningstidningar i vårens fräscha pasteller, cd-böcker till barnen, makrill på tub, dumlekola... Obeskrivligt.

Jag tittar hela tiden på den nya raddan böcker, på magasinens förstasidor, vill inte öppna än för att kunna suga på karamellen länge. Helt obeskrivligt.

Och vad mer; smaken av hemma på tungan. Makrill på tub köpte vi aldrig hemma. Men nu, ljuvligt. Och finncrisp (som inte går att få tag i här vad jag vet)... Smak- och doftminnet kan ta en tillbaka åratal, och från en plats till en annan på sekunder.

Jag vet att jag aldrig mer blir densamma efter det här äventyret. Vem trodde att jag skulle sjunga tubmakrillens lov efter ett och ett halvt år i Kina liksom?

Förberedelser för kalas och hemflytt

I helgen som gick hade killarna kalas på Planet Laser. Oj, vilket drag! En av killarna kom när det var en en liten stund kvar bara, pga den hemska trafiken. Bättre att ta metro ibland. Viggo delar födelsedag med en australisk god vän, så det var tre killar som firades. Skoj!

Alma och hennes kompis Ebba ska ha kalas på söndag. På Adventure zone Kerry Parkside. Ett jätteroligt lekland med allt man kan tänka sig. Som vanligt när det är västerlänningar inblandade så kostar det skjortan. Men nästa år blir det gympasalskalas för Alma så låt gå för den här gången. :)

Ni som känner mig väl vet att jag helst inte lämnar något åt slumpen och är överdrivet förtjust i listor. Det är därför heller inte förvånande att jag redan skrivit listor som gäller flytten hem och förberedelser för den. Jag vill ogärna står där sista månaden och springa runt som en tok för att hinna köpa det jag vill få med hem och rensa ur det vi ska lämna. Barnens garderober behöver uppdateras lite, de sliter lite på vanliga kläder eftersom de bär uniformen på vardagarna. Min ayi har tre barn i sin hemprovins och det som inte passar dem skänker hon vidare. Det känns gott.

Det som är bra med listor är att man kan stryka det man fått klart och även revidera om man skulle komma på andra tankar. :)

Idag blir det jobba, missade min mahjongträff eftersom jag hade dålig koll på klockan och drog över min lektion med Sonia. Ajajaj. I morgon ska jag till gardinmarknaden med en vän och titta på kuddar.

Det kinesiska nyåret är på väg, barnen går nästa vecka i skolan också och är sedan lediga i två hela veckor. Benny har svårt att vara ledig så vi åker med vänner till Hanzhou ett par dagar och efter nyåret drar jag och barnen till Singapore och hälsar på våra danska vänner innan våra killar ska spela cup. Något att minnas när man sitter och kajkar runt till ishallarna i Västergötland nästa säsong. :)

Thunderbirds har en hemsida också, besök den gärna! http://www.shanghaithunderbirds.com/

Vardag

Händer inget särskilt, skola och lite jobb för oss och Benny sliter som alla andra på jobbet. Idag var det mörkt när vi kom hem med bussen från WISS eftersom det var svenska skolan. Vi landade hemmavid efter halv sex, ganska sen dag.

Idag och i morgon är det fotografering inför yearbook på skolan. Kul att se sina söner i skjorta och byxor istället för mjukisvarianten av skoluniform som också är tillåten på vinterhalvåret.

Dagarna som passerat har känts som att åren kanske kan vara på väg. Härligt med lite mildare temperaturer och ljusare eftermiddagar, även om vi har haft ljust ända till fem halv sex även innan.

Nu blir det middag och sen soffmys. Måndagkvällar är läxfria, förutom kinesiskan som måste göras varje dag.

Over and out.

Mahjong och Svenska skolan

Idag blir det två premiärer; jag ska lära mig mahjong tillsammans med några andra tai tais av varierande nationalitet, plus att det är dags för första lektionen på BISS med Svenska skolan Shanghai.

I måndags hade  jag första lektionen för Svenska skolan på WISS. Min nya grupp är en samling pigga 1-2:or (alltså motsvarande svenska förskoleklassen och ettan). Jag har vikarierat i gruppen förut så jag känner barnen, Alma är en av dem. Det är en riktig utmaning att planera för den här gruppen eftersom jag mest är van vid äldre elever (jag jobbar ju i åk 6-9 hemma i Sv). Som tur är har jag duktiga, erfarna och hjälpsamma kollegor som jag ber om råd! En nyttig och rolig erfarenhet är det i alla fall. :o)

Idag ligger nivåerna för luften på över 300.

Luft

För säkert sjunde dagen i rad är halterna av föroreningar i luften så höga att det är farligt. Det innebär att barnen inte är ute och leker varken på rasterna eller hemma. Suck. Längtar hem till frisk luft. För oss som inte får det är det en ren lyx...

I skolan har de utarbetat en ny policy, genomtänkt och väl genomarbetad, för vilka rutiner som ska gälla för eleverna när luften är dålig. Det finns mätningar som görs av amerikanska ambassaden, som oftast visar lite mer pessimistiska siffror än de kinesiska. De har utarbetat strategier för vilka åtgärder som vidtas när halterna av föroreningar ligger på vissa nivåer. Det känns jätteskönt! Ett exempel är att när luften ligger på det som kallas unhealthy så får riskgrupperna inte vara ute. Om de är hazardous är ingen utomhus och man avstår från hårdare pass i idrotten, även om skolan har luftrenare i alla klassrum.

Den här policyn tillkom under slutet av hösten eftersom nivåerna varit rekorddåliga i Shanghai större delen av senhösten. Konstigt, för jag minns när vi kom tillbaka efter semestern att vi hade blå himmel många dagar och det var så skönt... Jag vet att många föräldrar ringt både till vår skola och de andra skolorna här och undrat hur de gör med barnen de dagar nivåerna är höga.

Hela hösten har varit väldigt jobbig när det gäller föroreningarna i luften, det är inte många dagar som varit bra. Vintern har varit väldigt kall, den kallaste på sju år enligt kinesisk media, vilket innebär att kineserna eldar med kol och vad helst de kommer åt. Det ökar ju halterna av föroreningar. De flesta kinesiska hus har heller central heating, som det heter. Kineserna själva luktar rätt mycket den här tiden om året också eftersom de pga att de saknar värme inte heller har varmvatten i husen. Det är heller inte vanligt att ha dusch i lägenheterna.

Solnedgångarna är otroligt vackra dessa dagar, alla nyanser av orange och rött och rosa, allt pga föroreningarna...  Bilden är lånad av Asia Society (www.asiasociety.org).

Vet inte heller om ni läste i svenska media i helgen, men i Beijing hade myndigheterna för en gångs skull presenterat riktiga siffror, och uppmanat befolkningen att hålla sig inomhus. I shanghai är vi glada om halterna ligger runt 80-100, idag är det 195 på morgonen, unhealthy alltså. Hazardousgränsen närmar sig vid en bit över 200. I Beijing var det i helgen uppåt 800! Helt sjukt och man blir lite nedslagen...

Och för en mamma och pappa som inte bara har sig själva att tänka på är valet att flytta hem inte så svårt ändå när man tänker på vika oöverblickbara konsekvenser livet här har för hälsan. Vi längtar.

Håhåjaja del tre

Duschväggen kom. Den skulle silikonas så den fick inte användas. När vi använde den dagen efter var den inte fastskruvad i taket...

Gott och blandat

Först av allt; våra underbara barn fyller år! Malte och Viggo blev tio i torsdags och Alma fyller åtta idag. En snabb reflektion; vart tog tiden vägen? Den rusar alldeles för fort och även om kottarna hänger med den så gör inte mamman det. Framför allt har jag svårt att släppa pojkarna som vill hänga med sina kompisar och flänger omkring och ömsom sparkar boll och leker jaga-lekar med tjejerna och killarna i området. Det är svårt att bara släppa dem och inte veta vart de är... Jag vet att jag MÅSTE, men det är tufft. Hemma vet man ju att de är trygga för det mesta. Det värsta som kan hända är att de ramlar på cykeln eller så, här finns andra risker... Alma är fortfarande "liten" så henne släpper jag inte. Hon kan gå själv till kompisarna i området när det är ljust, men om det är mörkt hämtar jag henne. Fördelen för Malte och Viggo är att de är två och att de delar vänner så de är nästan alltid tillsammans.

Nåja, det är tur att man har många år på sig att vänja sig vid tonårens självständighet...

Våra vänner Malin och Gustaf fick en bebis i veckan, och ingen gång är livet så mirakulöst starkt och ursprungligt men också så skört som då. Och jag fick hålla den lille igår! Ljuvligt! Stolta storasyskon finns också i familjen. Lycka. :o)

Håller precis på att läsa ut Igelkottens elegans, men varför tog det mig fläckvis läsning i flera månader att ta mig igenom den? Den är ju BRA!

Nu ger jag mig i kast med Hungerspelen och har mycket höga förväntningar!

Over and out!

Fifty Shades of Grey

Herregud vilken bok. Fylld av floskler och klichéer om den starke, snygge, självsäkre, mannen och den lilla oskulden till kvinna som är klumpig och har dåligt självförtroende. Ett tag var det riktigt tröttsamt. men den är ju inte number one NY TIMES bestseller för inte tänkte jag och fortsatte läsa.

Hmmm, den är ju ganska explicit om man säger så. Till och med VÄLDIGT explicit. Jag kan förstå att folk köper och läser, jag sträckläste den själv. Men vid sidan om det heta sexet så ser man också hur mr Grey och miss Steeles relation utvecklas och det är också väldigt intressant. Den slutar med en riktig cliffhanger och även om boken egentligen lutar mer åt en gammal Harlekinroman (som en klok vän uttryckte det) så känns det som att man MÅSTE läsa vidare för att se var det slutar mellan de två, som är så omaka. ÄR det kärlek på riktigt? Hon är förälskad i en man som hon inte får röra, han skadad av gud vet vad i sin tidiga barndom innan han blev adopterad. Han verkar kär i henne ena stunden, men nästa vill han stänga in henne och piska henne med någon av alla sin attiraljer i Red Room of Pain. Bara att han har ett sådant och hon är oskuld är ju helt osannolikt egentligen. Hennes värld är så oskuldsfull och hans är en fullt utblommad dominant sådan med kinky hjälpmedel för att utöva den viktiga kontrollen. Jag får lite vibbar av den typiska "när han är med mig kommer han vara annorlunda" av miss Steele, men kan han det? Det dominanta verkar vara starkt och en naturlig del av honom, men kanske har han bara inte träffat rätt kvinna?

Jag har läst den på engelska och är lite nyfiken på hur den svenska översättningen är. Den engelska känns lite pryd, istället för att kalla könet vid namn använder författaren ordet sex. Jag är inte så insatt i engelska könsord och vet inte om det finns något bättre. Samma sak med det manliga könet. Hon går ju redan all in på beskrivningen av sexet och kanske är det det som begränsar språket, annars hade hon kanske inte fått ge ut boken på ett respektabelt förlag? Jag kan tänka mig att den svenska översättningen kanske är mer vågad, men jag vet inte. :o)

Nåja, boken är okej, läs den om ni vill ha en annorlunda upplevelse i bokväg.

Håhåjaja del två

Såhär funkar det i Kina:

Inspektion av två gubbar och en kvinna från manegement. Bedömer fuktskadan och arbetet för att fixa den (två lösa kakelplattor i duschen, plus en spricka som gör att det rinner ut vatten på golvet utanför). Mei wenti, som vanligt inga problem. Vi lappar och lagar och sen ringer du igen om en månad eller två och så lappar vi och lagar igen. Det blir fint det serru.

Nästa dag:

Ingen fuktspärr.

Två tepauser långa som f##########n.

Knacka ner minimalt antal plattor. Skrapa lite. Sätt tillbaka dem.

Fortfarande ingen fuktspärr. Skit i det. Det är ju bara fuktigt både inne i badrummet och utomhus (eftersom badrummet ligger i ytterhörnet av fastigheten). Utomhus är luftfuktigheten 97% stora delar av sommarhalvåret, utom under regnperioden då den är säkert 100% under fyra till sex veckor. Fuktspärr är överskattat.

Åh, ja just det, skulle visst stryka lite silikon vid stället där vi såg igår att det läckte. Tar lite här och där, det blir nog bra. Tar lite extra så kanske de inte ringer om en månad i alla fall, för nu var det ju fyra veckor sen vi strök på silikon förra gången och oj, det höll visst inte.

Och fortfarande inget j#######la soffbord levererat, så idag fick Benny ringa och skälla lite.

Lite bitter bara. I morgon back on track. Patience, patience...

Håhåjaja

Vattenläckor gånger två, varav en redan fixats en gång, lösa kakelplattor i duschen fortfarande efter en månad utan åtgärd, bara ett konstaterande att rätt gubbe inte fanns på plats för fyra veckor sedan och att man skulle återkomma. Tålamod har man definitivt fått träna upp i det här landet. Nu har det gått så långt att man inte ens orkar bli upprörd, man bara konstaterar att detta är Kina och såhär funkar det här. Det är inte att ge upp, bara att acceptera och gilla läget... men ibland har man bara lust att skrika rakt ut av frustration.

Böcker

Slukade Läckbergs Fyrvaktaren, Lapidus Livet Deluxe och lite annat på semestern. Rekommenderas. Jag köpte också Fifty Shades of Grey på flygplatsen i Manila. Plöjer den just nu. Intressant eftersom den är en sådan snackis och legat etta på NY Times Bestsellerlista, men starten är ganska blek tycker jag. Typiska generaliseringar av den karismatiske, snygge, framgångsrike mannen och den fumliga, klumpiga flickan med lite taskigt självförtroende. Jag läser vidare och hoppas på en förändring eftersom den fått så lysande kritik...

2013

Nya spännande saker väntar detta år. Känns härligt! Förväntningarna på ett nytt år är alltid höga och de senaste åren har vi ju haft förmånen att bo i den här coola staden, så det oskrivna bladet som är ett nytt år har känts extra spännande. :o)

Vi kom hem från Filippinerna häromdagen, en härlig semester i paradiset, igår firade vi en osannolik nyårsafton med vänner och idag är det sådär lite småsegt och lågt tempo som det ska vara på nyårsdagen. I morgon fyller jag 39 år och börjar nedräkningen mot den stora fyran och nollan.

Semestern var underbar. Vi gjorde inget särskilt, bara solade, badade, åkte på några utflykter tillsammans med SH-vänner. Några gemensamma middagar blev det också, men tempot var lågt. När vi tittade igenom bilderna upptäckte vi att Malte inte var med på lika många som sina syskon. Orsaken? Han befann sig mest i vattnet, framför allt under vattenytan. Han är lik sin kusin Charlie, de kan bara ligga i hur länge som helst och de njuter verkligen. Några bilder fastnade han dock på. :o)

Lite bilder från Boracay kommer här.