Åh, jag lever och andas Norma Jeane Baker på kvällstid nu. Hon har vuxit upp och gift sig. Hennes man tar värvning i slutet av det brinnande kriget och hon har börjat dyka upp i bilder i tidningar, glatt leende, men under ytan en trasig själ som kämpar med alla sina frågetecken som inte vill rätas ut av livet på något vis. Samtidigt känns hon stark i sin nyvunna frihet, när hon lever själv och jobbar på fabrik och kan göra som hon vill, utan att ta hänsyn till någon annan än sig själv. I de ljusa stunderna kan man ana hennes livsglädje, och i de mörka hennes förtvivlade kamp mot de dåliga odds livet gav henne till att börja med.
LÄS DEN!
3 kommentarer:
Okej! Jag ska läsa den. Någon gång! Jag lovar.
Åh, vad härligt!
Har den på listan :)
Det gör ni helt rätt i flickor! :o)Nu ska jag åka till jobbet. Misstänker att Svartanova redan är där... :o)
Skicka en kommentar