I en recension om Kajsa Ingemarssons Lyckans hjul tycker någon att hennes styrka är det vardagliga, att man känner igen sig. Jag håller med! Det är nära och vanligt, inte konstnärligt och svårtillgängligt för fem öre. Jag gillar den, är dock inte klar ännu. Karaktärerna, de tre kvinnorna som bor på samma gata i samma småstad, är ordinära och skulle kunna bo på min gata. De är alla vid vändpunkter i livet och nu vill jag följa dem!
1 kommentar:
jag blir nyfiken. har bara läst Små citroner gula av henne, och det var längesedan. Jag inväntar din recension.
Skicka en kommentar